St.Göran och Socialdemokraternas kritik

Sannolikt är inte sanning.
Genom att stapla i sak ogrundade påståenden om bl.a. upphandlingen av St. Göran drar dagens ledarskribent, Eva Franchell, fullständigt uppseendeväckande slutsatser. Att tidningen gärna ger sig på Filippa Reinfeldt kan förstås utifrån partipolitiska ståndpunkter eller föreställningar. Men när jag läste dagens ledare i Aftonbladet, så undrar jag var tidningens sanningssträvan finns. Slutsats: Den finns inte. För om den fanns så skulle kraven på ledarskribenterna behöva ligga i klass med de kvalitetskrav som landstinget ställer i samband med upphandlingar av t.ex. akutsjukvård, som i St. Göranfallet. Och det är riktigt starka och bärande kvalitetskrav.

När man friskt blandar påståenden om förhållanden som man hävdar gäller innehållet i förfrågningsunderlaget med händelser innan det fanns något förfrågningsunderlag, så kan man ju skapa nästan vilken bild som helst. Och det är uppenbarligen det som är avsikten.

I samma ledare hävdas att de 16 miljarder som upphandlingen handlar om under 9+4 år kommer att ”gå till riskkapitalägda vårdbolaget Capio.” Jaså!? Jag har hört att Capio St. Göran AB, som får intäkterna från landstinget i enlighet med upphandlingsresultat och vårdavtal, faktiskt betalar sina anställda anständiga löner. Det mesta av pengarna kommer alltså att gå till många medarbetares bankkonton, en hel del kommer att gå till landstinget i betalning för hyra av sjukhuset och någon del går väl till löner och arvoden till sjukhusledningen och styrelsen. Jag vet att det är en fåfäng tanke, men jag inbillar mig att vi skulle kunna få en mycket mer konstruktiv debatt och ett mer fruktbärande politiskt samtal och massmedia kunde medverka till sanningssökande kring politiska reformer och politiska beslut.

Stig Nyman (KD) Forskning- och äldrelandstingsråd