Reflexioner 2008:22

2008-08-29
Reflexioner 2008:22

”What kind of vision do we want for the society?”
Inbjuden att medverka i ett seminarium i 4th World Ageing & Generations Congress 2008 i St Gallen, Schweiz har jag förmånen att lyssna till många engagerade anföranden om demografins utmaningar och möjligheter. Den fråga jag noterat som inledning ställdes av Vladimir Spidla. EU-kommissionär för Employment, Social Affairs and Equal Opportunities. Han betonade vikten av att regeringar och ledare medverkar till att formulera sina visioner för framtidens samhälle. Vi behöver ett fokus på människors och våra samhällens förutsättningar att möta lokala och globala utmaningar. ”Step out of the box” var en uppmaning från Robert Holzmann från Världsbanken. Vi får inte fastna i gamla mönster.

Välfärdsekvationen, en utmaning
Några av mina reflexioner efter den första dagen av kongressen blev så här. Jag har några förväntningar på regeringen. Regeringen bör prioritera tre utmaningar. Den ena är den till synes omöjliga välfärsekvationen. Unga kommer in på arbetsmarknaden vid 30-årsåldern, finns på arbetsmarknaden i 30 år och har att se fram emot en pensionärstillvaro på 30 år. Inget välfärdssystem kan i längden bygga på 30 års bidrag till ett 90-årigt liv! Detta borde vara en fråga med högsta prioritet för regeringen. Den andra utmaningen är att utveckla ledarskapet, inte primärt för att vinna nästa val, utan för att vinna utvecklad välfärd för nästa generation. Den tredje utmaningen är att inleda ett partnerskap med industrin. Sverige behöver mer av Offentlig Privat Samverkan!

Vad gör jag nu då?
För landstingets del finns också en rad utmaningar. Där har jag själv mitt ansvarsområde och måste rimligen resa en del förväntningar på mig själv och mina kollegor i landstingsledningen.
Vi behöver bli mycket bättre på att planera och finansiera långsiktigt och hållbart. Vi behöver finna utvecklade former för hur vi kan ge stöd till effektivisering av vårdens utövande. Vi behöver – för att ta fram en av mina käpphästar – identifiera och beskriva de vårdbehov som det är landstingets uppgift att möta. Vi behöver, liksom regeringen, söka partnerskap med industrin, universitet och högskolor. Vi behöver också utveckla ledarskapet, inte med första fokus på nästa val utan på nästa generation.

Tänk om…
Tänk om vi kunde låta tolv månader innan september nästa år bli ett år utan traditionell träta mellan partierna och i stället fördjupa oss i framtidssamhällets utmaningar, analysera och söka visioner som sedan får bli tema i året fram till nästa val. Och tänk om valrörelsen kunde få präglas av visioner och ett framtidsinriktat ledarskap i stället för påhopp och angrepp. Väljarna, tror jag, är ganska trötta på käbbel. Om vi vågar välja nya sätt att möta väljarna mer visionärt, så kan vi säkert räkna med ett växande intresse för att delta i val och skapa intresse för den förnyelse som partipolitiken behöver.


Ett tänkvärt citat:
”Let us go from being parties to be partners."
Okänd tänkare