Vi står återigen försvarslösa

Tänk dig att din katts rivsår plötsligt kunde döda eller där en blindtarmsoperation blivit för farlig att utföra. Det är ett scenario som chefen för Världshälsoorganisationen (WHO) nu varnar för.
En global kris är under uppseglande på grund av att antibiotikaresistensen inte avtar. De bakterier som är ansvariga för vanliga infektioner hotar, utan motvapen, att förvandla idag ofarliga åkommor till icke behandlingsbara dödliga sjukdomar. Enligt den samlade expertertisen på området som i dagarna möts i Köpenhamn, så kan varje antibiotika som någonsin utvecklats riskera bli värdelösa. Mänsklighetens antibiotiska era är slut och det innebär i praktiken ett slut på de moderna medicinska behandlingarna, en vanlig halsfluss kan åter döda.

WHO varnar för att antimikrobiellresistens är på snabb uppgång i Europa och att vissa länder redan har förlorat första linjens antimikrobiella medel. Behandlingarna blir därför dyrare, mer skadliga, behöver mycket längre behandlingstider och kan kräva behandling på intensivvårdsavdelningar. För patienter infekterade med en del läkemedelsresistenta patogener ökar dödligheten med cirka 50 procent. Vissa avancerade insatser, som höftproteser, organtransplantationer, cancer kemoterapi och vård av för tidigt födda barn, kan därmed bli mycket svårare eller till och med för farligt att genomföra.

De mest kraftfulla antibiotika är karbapenemer, som används vid behandling av resistenta infektioner och fortfarande biter, är även den nu på väg att förlora sin kraft. Under 2009 upptäcktes den karbapenemresistenta K. pneumoniae bakterien, som finns i tarmen, i Grekland, men har nu fram till och med 2011 spridit sig till Österrike, Italien och Ungern. Andelen karbapenemresistenta K. pneumoniae har fördubblats från 7 procent till 15 procent. Tusentals människor dör redan varje år i EU tillföljd av antibiotikaresistenta bakteriella infektioner. Även behandlingar som upptäckts under det senaste århundradet mot influensa, tuberkulos, malaria och hiv-bromsmediciner kan bli ineffektiva under de kommande åren.

Det finns många globala åtgärder att genomföra för att stoppa detta hot. En viktig faktor är att begränsa användningen av antibiotika i livsmedelsproduktionen, det faktum att större mängder antibiotika används i friska djur än i sjuka människor är fel. Men WHO och EU kan även genomföra och underlätta för fler tillslag mot förfalskade och lättsålda läkemedel.
Läkemedelsindustrin lägger heller inte ner pengar på att ta fram nya super-biotika då den endast är verksam en kort period och den kommersiella avkastningen är låg. Som ansvarig för patientsäkerhet i Stockholm läns landsting så vill jag härmed föreslå några åtgärder för att möta hotet. Dels ska striktare regler för hur läkare ska då förskriva antibiotika utredas samt hur snabbt antibiotiska ska få hämtas ut. Vi kan inte låta förlusten av viktiga verksam antibiotika, vårt viktigaste botemedel för många miljoner människor gå förlorat på grund av överanvändning.

Stig Nyman (KD)

Landstingsråd

Tacksamt många beredda att avstå från antibiotika

Antibiotikaresistens är idag ett stort folkhälsohot som jag tar på största alvar och ser som en patientsäkerhetsfråga. Det är därför glädjande att fyra av fem svenskar, enligt Vårdbarometern, är beredda att avstå från antibiotika när det är möjligt. Vi politiker har ett ansvar att se antibiotikaanvändning och minskad antibiotikaresistens som ett prioriterat folkhälsoarbete.

Vi kan garantera att riktlinjer för och behandling finns inom både inom primärvård och på sjukhus för hur och när förskrivning ska ske. Se till att odlingar tas innan det förskrivs och att fördröjning på att hämta ut recept kan införas.

Merparten av antibiotikan används som bekant inom primärvården, men det är i intensivvården problemen med resistens är allvarligast. Med en allt bättre tillgänglighet och därmed en högre andel förskrivare har behovet av antibiotikareglering ökat.

Genom ett utökat folkhälsoarbete måste samhället få människor att förstå att det är bra att avstå från antibiotika samt att egenvård och en extra sjukdag är ett väldigt bra sätt att undvika antibiotika. Det innebär förvisso att fler krav ställs på patienten men det är nödvändigt för att vi ska kunna ha kvar antibiotikan som ett vapen.

Stig Nyman (KD)
Äldre och forskningslandstingsråd