Föredömlig artikel om patientsäkerhet

Dagens samhälles föredömligt omfattande reportage sätter fokus på sjukvårdens absolut viktigaste fråga, patientsäkerheten. Personligen har jag arbetat med frågan, sen jag fick upp ögonen för patientsäkerhetsfrågan på en konferens 2001. Att uppskattningsvis mer än 600 personer avlider i Stockholms län på grund av misstag i vården är ett gigantiskt underbetyg. Under de senaste åren, när jag har haft ansvaret för frågan, så har vi introducerat en mycket populär årlig  patientsäkerhetskonferens för vårdens medarbetare, vi har tagit fram en informationsfilm om patientsäkerhet, vårt datasystem Händelsevis får ständigt fler enheter som rapporterar in riskfyllda händelser mm.  I Dagens Samhälle beskriver olika verksamhetschefer inom vården var de ser de största riskerna. Överlämning mellan olika vårdenheter, brist på vårdplatser och datasystem som inte kan kommunicera ses som stora problem. Jag delar denna bild, och samtliga dessa områden, jobbar vi aktivt med, men mycket mer måste göras. Jag vill utmana alla mina kollegor bland beslutsfattare inom hälso- och sjukvården att hitta nyskapande sätt att ta oss an denna angelägna fråga. Jag vill inleda med ett konkret förslag. Idag får inte ambulanspersonal vidarebefordra information om patienten till nästa vårdgivare, om det är så att patienten inte är kontaktbar, men inte bedöms vara i ett livshotande tillstånd. Detta är helt oacceptabelt och Datainspektionen borde inte tillåtas att förhindra våra duktiga medarbetare från att göra sitt bästa för att rädda liv.

Stig Nyman
Kristdemokratiskt landstingsråd

Vi står återigen försvarslösa

Tänk dig att din katts rivsår plötsligt kunde döda eller där en blindtarmsoperation blivit för farlig att utföra. Det är ett scenario som chefen för Världshälsoorganisationen (WHO) nu varnar för.
En global kris är under uppseglande på grund av att antibiotikaresistensen inte avtar. De bakterier som är ansvariga för vanliga infektioner hotar, utan motvapen, att förvandla idag ofarliga åkommor till icke behandlingsbara dödliga sjukdomar. Enligt den samlade expertertisen på området som i dagarna möts i Köpenhamn, så kan varje antibiotika som någonsin utvecklats riskera bli värdelösa. Mänsklighetens antibiotiska era är slut och det innebär i praktiken ett slut på de moderna medicinska behandlingarna, en vanlig halsfluss kan åter döda.

WHO varnar för att antimikrobiellresistens är på snabb uppgång i Europa och att vissa länder redan har förlorat första linjens antimikrobiella medel. Behandlingarna blir därför dyrare, mer skadliga, behöver mycket längre behandlingstider och kan kräva behandling på intensivvårdsavdelningar. För patienter infekterade med en del läkemedelsresistenta patogener ökar dödligheten med cirka 50 procent. Vissa avancerade insatser, som höftproteser, organtransplantationer, cancer kemoterapi och vård av för tidigt födda barn, kan därmed bli mycket svårare eller till och med för farligt att genomföra.

De mest kraftfulla antibiotika är karbapenemer, som används vid behandling av resistenta infektioner och fortfarande biter, är även den nu på väg att förlora sin kraft. Under 2009 upptäcktes den karbapenemresistenta K. pneumoniae bakterien, som finns i tarmen, i Grekland, men har nu fram till och med 2011 spridit sig till Österrike, Italien och Ungern. Andelen karbapenemresistenta K. pneumoniae har fördubblats från 7 procent till 15 procent. Tusentals människor dör redan varje år i EU tillföljd av antibiotikaresistenta bakteriella infektioner. Även behandlingar som upptäckts under det senaste århundradet mot influensa, tuberkulos, malaria och hiv-bromsmediciner kan bli ineffektiva under de kommande åren.

Det finns många globala åtgärder att genomföra för att stoppa detta hot. En viktig faktor är att begränsa användningen av antibiotika i livsmedelsproduktionen, det faktum att större mängder antibiotika används i friska djur än i sjuka människor är fel. Men WHO och EU kan även genomföra och underlätta för fler tillslag mot förfalskade och lättsålda läkemedel.
Läkemedelsindustrin lägger heller inte ner pengar på att ta fram nya super-biotika då den endast är verksam en kort period och den kommersiella avkastningen är låg. Som ansvarig för patientsäkerhet i Stockholm läns landsting så vill jag härmed föreslå några åtgärder för att möta hotet. Dels ska striktare regler för hur läkare ska då förskriva antibiotika utredas samt hur snabbt antibiotiska ska få hämtas ut. Vi kan inte låta förlusten av viktiga verksam antibiotika, vårt viktigaste botemedel för många miljoner människor gå förlorat på grund av överanvändning.

Stig Nyman (KD)

Landstingsråd

Tacksamt många beredda att avstå från antibiotika

Antibiotikaresistens är idag ett stort folkhälsohot som jag tar på största alvar och ser som en patientsäkerhetsfråga. Det är därför glädjande att fyra av fem svenskar, enligt Vårdbarometern, är beredda att avstå från antibiotika när det är möjligt. Vi politiker har ett ansvar att se antibiotikaanvändning och minskad antibiotikaresistens som ett prioriterat folkhälsoarbete.

Vi kan garantera att riktlinjer för och behandling finns inom både inom primärvård och på sjukhus för hur och när förskrivning ska ske. Se till att odlingar tas innan det förskrivs och att fördröjning på att hämta ut recept kan införas.

Merparten av antibiotikan används som bekant inom primärvården, men det är i intensivvården problemen med resistens är allvarligast. Med en allt bättre tillgänglighet och därmed en högre andel förskrivare har behovet av antibiotikareglering ökat.

Genom ett utökat folkhälsoarbete måste samhället få människor att förstå att det är bra att avstå från antibiotika samt att egenvård och en extra sjukdag är ett väldigt bra sätt att undvika antibiotika. Det innebär förvisso att fler krav ställs på patienten men det är nödvändigt för att vi ska kunna ha kvar antibiotikan som ett vapen.

Stig Nyman (KD)
Äldre och forskningslandstingsråd

Problemet är att för lite journalinformation förs över, inte för mycket

Frågan om sammanhållna patientjournaler är en ofta återkommande fråga i debatten, nu senast i ett stort reportage i Dagens Nyheter 14 februari. Jag tycker att det är olyckligt att fokus så ofta hamnar på integritetsfrågor och sällan på vårdkvalitén. När den borgerliga alliansen tillträdde så fanns cirka 80 olika journalsystem i Stockholms läns landsting. Detta ledde till stora patientrisker och till ett väldigt ineffektivt arbetssätt. Varje gång man bytte klinik var man tvungen att upprepa all information för en ny sjuksköterska eller läkare. Detta ledde till att patienter fick onödigt långa väntetider. Efter ett omfattande arbeta har vi nu lyckats få in 200 vårdenheter, däribland alla större sjukhus, i ett och samma journalsystem. Detta leder till stora effektivitetsvinster, men framförallt så leder det till att vården blir säkrare för patienterna. Brister i överföringen av patientjournaler leder till stora patientrisker. Enligt Socialstyrelsens bedömningar så avlider uppskattningsvis 3~000 varje år på grund av undvikbara dödsfall. Dessa dödsfall inträffar på grund av att flera saker går fel i en lång kedja av händelser, men ett stort antal studier, såväl svenska som utländska, slår fast att dålig informationsöverföring är en av de största och mest allvarliga bidragande orsakerna. Jag tycker att det är otillständigt att exempelvis den information som ambulanspersonal får ta emot, inte får föras vidare till akutmottagningen som tar emot patienten, om det skulle vara så att patienten inte är vid medvetande för att ge sitt medgivande. I detta och många andra fall så har jakten på integritet gått alldeles för långt. Självfallet ska patientsystemen vara utformade för att skydda patienternas integritet, men för mig måste patientsäkerheten alltid komma i första rummet. Den stora utmaningen inom vården är att se till att mer information delas mellan olika vårdgivare, inte mindre.

Redan idag är der förbjudet för sjukvårdspersonal att eftersöka information om patienter som de inte vårdar och det finns flera exempel på att vårdpersonal dömts till dagsböter när de på ett felaktigt sätt läst patienters journaler. Detta är i första hand en ledarskapsfråga och här behövs ingen förändrad lagstiftning. Det innebär att även om det finns många anställda inom vården som har en teknisk möjlighet att ta del av patientinformation, så ska alla känna till att överträdelser kommer att upptäckas och beivras. Att med ett aktivt arbete i ledningen stärka kunskapen om detta är en betydligt viktigare insats för patientens integritet än att sätta upp hinder för att föra över patientinformation mellan vårdgivare. Gärna integritet, men först en rejäl patientsäkerhet värd namnet.

Stig Nyman

Äldre- och forskningslandstingsråd

En tillbakablick och hopp om framtiden

I slutet av mars 2001 hade jag förmånen att första gången delta i The European Forum on Quality Improvement and Patient Safety. Fram till dess hade jag levt i föreställningen om att det sannolikt inte finns en säkrare plats att vistas i än ett svenskt sjukhus. Men annat fick jag lära. Då, ett år efter att boken ”To Err Is Human” med underrubriken ”Building a Safer Health System”, getts ut av amerikanska Institute of Medicin, upplystes jag och de drygt femhundra deltagarna att det troligtvis inte fanns en mera riskfylld plats att vistas i än ett amerikanskt sjukhus. Där kunde man nämligen läsa att upp emot 98~000 amerikaner årligen dör en undvikbar död på amerikanska sjukhus, inte på grund av sjukdomen utan just av det faktum att man lagts in på sjukhus. En läsbar länk och ytterligare en, nämligen till uppföljaren.
Om svensk sjukvård skulle jämföras i relation till befolkning eller antal inläggningar på sjukhus, och jämföras kompetens- och patientsäkerhetsmässigt, så skulle det betyda att uppemot 5~000 svenskar på motsvarande sätt utsättas för risk för undvikbar död på svenska sjukhus. Svenska beräkningar gjorde gällande för några år sedan att det i varje fall kunde handla om uppemot 3~000 personer i vårt land. Förfärande siffra, nästa tio gånger så många som dör i trafikolyckor.

Glädjande nog har det hänt mycket de gångna tio åren. Nu finns patientsäkerhetsfrågorna högt på agendan i vårt landsting, över hela landet och inte minst globalt. Det är bra att vi vågar se verkligheten i ögonen och möta utmaningarna med beslutsamhet och engagemang.

Med posten idag fick jag en informationsskrift från Karolinska Universitetssjukhuset som handlar om det förbättringsarbete som pågår och har pågått några år. På första uppslaget och i första punktsatsen finner jag begreppet ”patientsäkerhet”. God fortsättning vill jag önska chefer och medarbetare på Karolinska och i all sjukvård som bedrivs i Stockholms läns landsting. Jag hyser gott hopp om framtidens hälso- och sjukvård. Och här en länk för uppmuntrande och tänkvärd läsning.

God Helg!

Ett tänkvärt citat:
”In health care we need leadership to create a partnership between academic medicine and industry to pilot-test a new model. We have just created such a learning laboratory at Johns Hopkins and hope we can be the Boeing of health care.”
Dr. Peter Pronovost at Johns Hopkins University's Center for Innovation in Quality Patient Care