Pressmeddelande Stockholm den 28 februari 2013
– Att Trafikverket nu beslutar sig för att göra om planeringen av Södertörnsleden från början är en katastrof för utvecklingen i södra Stockholm. Vägen, som binder samman de regionala kärnorna Haninge och Flemingsberg med E4:an och Kungens kurva-Skärholmen, borde ha byggts för tio år sedan. Nu blir den istället försenad i minst fem år till, säger Karl Henriksson, ordförande för Kristdemokraterna i Stockholms län och trafikpolitiker i Stockholms läns landsting.
– Södertörnsleden är en förutsättning för mängder av nya jobb och bostäder i södra Stockholm. Det kan handla om tiotusentals nya bostäder som kan behöva senareläggas, plus mängder av nya arbetsplatser. Även utvecklingen av Norviks hamn i Nynäshamn riskerar att påverkas negativt av dagens besked, konstaterar Karl Henriksson.
– Södertörnsleden behövs för att kunna skapa effektiva tvärförbindelser för kollektivtrafiken, en av de stora bristerna med dagens SL-trafik. Jag är också orolig för ambulanstransporterna till Karolinska Universitetssjukhuset i Huddinge om inte vägen byggs snart, avslutar Karl Henriksson.
Fakta:
Trafikverket begär hos regeringen att få göra om planeringen av Södertörnsleden, som planerats sedan 1990-talet och hade beräknad byggstart i år. Södertörnsleden är en planerad tvärförbindelse i södra Stockholms län som ska binda samman E4/ E20 vid Vårby med väg 73 vid Jordbro.
För mer information:
Karl Henriksson
Mobil: 070 – 828 24 62
Robertho Settergren
Landstingsrådssekreterare
mobil. 070 737 41 51
Thursday, February 28, 2013
Tuesday, February 26, 2013
Centrum för äldretandvård
Under våren etableras på Kristdemokraternas initativ ett akademiskt centrum för äldretandvård i samarbete mellan Folktandvården, Stockholms Sjukhem och Karolinska Institutet.
Folktandvården öppnar även en klinik med äldreprofil vid Stockholms sjukhem som också ger stora möjligheter till samverkan med det akademiska centrum för äldretandvård. Det gäller t ex inom utbildning samt att vi kan söka och driva gemensamma forskningsprojekt om äldres munhälsa.
De tre aktörerna som samarbetar omkring verksamheten i det akademiska centrum för äldretandvård är Folktandvården, Stockholms Sjukhem och Institutionen för Odontologi vid Karolinska Institutet. Verksamheten kommer att bestå av ordinär patientverksamhet samt forskning och utbildning. Centrumet ska genom tandvård, basvetenskaplig och klinisk forskning öka kunskapen om oral hälsa och förbättra tandhälsan i Stockholms län för äldre.
Folktandvården öppnar även en klinik med äldreprofil vid Stockholms sjukhem som också ger stora möjligheter till samverkan med det akademiska centrum för äldretandvård. Det gäller t ex inom utbildning samt att vi kan söka och driva gemensamma forskningsprojekt om äldres munhälsa.
De tre aktörerna som samarbetar omkring verksamheten i det akademiska centrum för äldretandvård är Folktandvården, Stockholms Sjukhem och Institutionen för Odontologi vid Karolinska Institutet. Verksamheten kommer att bestå av ordinär patientverksamhet samt forskning och utbildning. Centrumet ska genom tandvård, basvetenskaplig och klinisk forskning öka kunskapen om oral hälsa och förbättra tandhälsan i Stockholms län för äldre.
Friday, February 22, 2013
Timbro-skandalen…
Jag brukar försöka vara kortfattad i mina reflexioner, så blir det inte idag och det här är orsaken.
Igår publicerade Timbro en rapport författad av Anders Lundberg med rubriken ”Skandalen Nya Karolinska”. Jag låter mig aldrig imponeras av recensioner som publiceras innan föreställningen. Föreställningarna om Nya Karolinska är många och det är förståeligt, men jag saknar alltfår ofta konstruktiva inlägg och rapporter. Att Timbro nu publicerar rapporten med några lockande rader på hemsidan, som t.ex. ”Den granskning som läkaren och forskaren Anders Lundberg har gjort visar att processen som har föregått beslutet att bygga Nya Karolinska har präglats av en oroväckande kombination av kortsiktighet, käpphästrastande och önsketänkande från politiskt håll.” Hädanefter blir det svårt för mig att hysa någons om helst respekt för Timbro. Jag citerade precis Timbros recension av sin egen publikation.
Jag har som förtroendevalt landstingsråd för Kristdemokraterna varit med och medverkat i tillkomsten av Nya Karolinska längre än någon av mina nuvarande landstingsrådskollegor. Jag var ordförande för det utskott under Landstingsstyrelsen som hade det politiska ansvaret för beredningen av den stora upphandlingen under den förra mandatperioden. Till stöd för det politiska arbetet hade vi tillgång till en särskild förvaltning med utomordentligt kompetenta medarbetare. Om Anders Lundberg ringt, så lovar jag att jag skulle ha svarat på hans frågor. Men han ringde aldrig, försökte inte ens, enligt notering i rapporten. Jag finns inte med på listan över ”Intervjuer har även erbjudits bland andra:”
Anders Lundbergs rapport borde av Timbro snarare betecknas så här: ”Den granskning som läkaren och forskaren Anders Lundberg har gjort visar att processen som har föregått beslutet att bygga Nya Karolinska har präglats av en tankeväckande kombination av långsiktighet, framsynthet och osedvanligt stark politisk kompetens med öppenhet för internationella jämförelser både i fråga om en komplicerad upphandling samt de krav som framtidens hälso- och sjukvård, forskning och utveckling kräver.”
Trots att rapporten innehåller citat från innevarande månad är rapporten inaktuell i fråga om antalet vårdplatser på Nya Karolinska, som det kommer att se ut när sjukhuset är färdigt och i bruk.
Det framhålls från Timbro att författaren är läkare och forskare. Det ger intryck av att rapporten skulle vila på vetenskaplig grund. Jag påstår att den lever upp till ungefär de anspråk man kan ha på vilken tidningsartikel som helst.
Det förtjänar påpekas att tilldelningsbeslutet i juni 2010 fattades i politisk enighet. Om ett nuvarande oppositionslandstingsråd, citerat i rapporten, svävar på målet i den frågan, så är det både ohederligt och fegt.
Rapporten förbigår viktiga fakta. Skribenten talar bara om gigantiska belopp, men knappast något om vad landstingets invånare och skattebetalare får för pengarna. Skötsel- och underhållsavtalet, det landstinget betalar för utöver själva uppförandet, innebär bl.a. att när avtalet som längst går ut till midsommar 2040, så har sjukhuset i princip nybyggnadsstandard. Det avtalet kan också, enligt avtal, omförhandlas eller nyupphandlas med viss regelbundenhet. Jag hittade inte dessa uppgifter i rapporten.
Flera av de planerade investeringarna med Stockholms läns landsting som initiativtagare och huvudman bör välja OPS-lösningar, anser jag. Det är min bestämda mening och jag delar den…
Stig Nyman (KD)
Äldre och forskningslandstingsråd
Igår publicerade Timbro en rapport författad av Anders Lundberg med rubriken ”Skandalen Nya Karolinska”. Jag låter mig aldrig imponeras av recensioner som publiceras innan föreställningen. Föreställningarna om Nya Karolinska är många och det är förståeligt, men jag saknar alltfår ofta konstruktiva inlägg och rapporter. Att Timbro nu publicerar rapporten med några lockande rader på hemsidan, som t.ex. ”Den granskning som läkaren och forskaren Anders Lundberg har gjort visar att processen som har föregått beslutet att bygga Nya Karolinska har präglats av en oroväckande kombination av kortsiktighet, käpphästrastande och önsketänkande från politiskt håll.” Hädanefter blir det svårt för mig att hysa någons om helst respekt för Timbro. Jag citerade precis Timbros recension av sin egen publikation.
Jag har som förtroendevalt landstingsråd för Kristdemokraterna varit med och medverkat i tillkomsten av Nya Karolinska längre än någon av mina nuvarande landstingsrådskollegor. Jag var ordförande för det utskott under Landstingsstyrelsen som hade det politiska ansvaret för beredningen av den stora upphandlingen under den förra mandatperioden. Till stöd för det politiska arbetet hade vi tillgång till en särskild förvaltning med utomordentligt kompetenta medarbetare. Om Anders Lundberg ringt, så lovar jag att jag skulle ha svarat på hans frågor. Men han ringde aldrig, försökte inte ens, enligt notering i rapporten. Jag finns inte med på listan över ”Intervjuer har även erbjudits bland andra:”
Anders Lundbergs rapport borde av Timbro snarare betecknas så här: ”Den granskning som läkaren och forskaren Anders Lundberg har gjort visar att processen som har föregått beslutet att bygga Nya Karolinska har präglats av en tankeväckande kombination av långsiktighet, framsynthet och osedvanligt stark politisk kompetens med öppenhet för internationella jämförelser både i fråga om en komplicerad upphandling samt de krav som framtidens hälso- och sjukvård, forskning och utveckling kräver.”
Trots att rapporten innehåller citat från innevarande månad är rapporten inaktuell i fråga om antalet vårdplatser på Nya Karolinska, som det kommer att se ut när sjukhuset är färdigt och i bruk.
Det framhålls från Timbro att författaren är läkare och forskare. Det ger intryck av att rapporten skulle vila på vetenskaplig grund. Jag påstår att den lever upp till ungefär de anspråk man kan ha på vilken tidningsartikel som helst.
Det förtjänar påpekas att tilldelningsbeslutet i juni 2010 fattades i politisk enighet. Om ett nuvarande oppositionslandstingsråd, citerat i rapporten, svävar på målet i den frågan, så är det både ohederligt och fegt.
Rapporten förbigår viktiga fakta. Skribenten talar bara om gigantiska belopp, men knappast något om vad landstingets invånare och skattebetalare får för pengarna. Skötsel- och underhållsavtalet, det landstinget betalar för utöver själva uppförandet, innebär bl.a. att när avtalet som längst går ut till midsommar 2040, så har sjukhuset i princip nybyggnadsstandard. Det avtalet kan också, enligt avtal, omförhandlas eller nyupphandlas med viss regelbundenhet. Jag hittade inte dessa uppgifter i rapporten.
Flera av de planerade investeringarna med Stockholms läns landsting som initiativtagare och huvudman bör välja OPS-lösningar, anser jag. Det är min bestämda mening och jag delar den…
Stig Nyman (KD)
Äldre och forskningslandstingsråd
Thursday, February 21, 2013
Angående Nya Karolinska Solna
Återigen uppmärksammas Nya Karolinska Solna. . .nu handlar det om kostnader, om vårdplatser och om NKS plats i den framtida helheten av hälso- och sjukvård i Stockholms län.
Vi behöver rusta för framtidens vårdbehov och specialistvård. Sist vi invigde ett universitetssjukhus var för 36 år sedan, 1977. Sedan dess har Stockholms län växt med 600 000 invånare, det är ett helt Göteborg. En del i universitetssjukhusens uppdrag är att utveckla nya behandlingsmetoder. Den vården blir så småningom morgondagens bassjukvård.
Nya Karolinska Solna är ett universitetssjukhus där framtidens högkvalificerade specialistsjukvård kommer att bedrivas. Att idag kunna exakt förutsäga vilken vård som kommer bedrivas på Nya Karolinska Solna om 5-10 år är svårt. Det är högspecialiserade vårdplatser som idag inte existerar. Vi säkerställer fler vårdplatser genom att nu göra stora investeringar i alla våra sjukhus, det är stora investeringar på gång även vid Danderyds sjukhus, Södersjukhuset, Dalens sjukhus och Sabbatsberg sjukhus. Sammanlagt kommer Stockholm få fler vårdplatser.
Här är några korta punkter som är viktiga att komma ihåg när ni talar med kollegor:
KOSTNADEN. Alla finansieringsmodeller har både för- och nackdelar. Det är därför NKS har en finansieringsmodell som innebär att stockholmarnas skattekronor är försäkrade mot eventuella förseningar och fördyrningar som en av de största investeringarna i Stockholms läns landstings historia kan innebära.
De många miljarderna kan låta som en hisnande summa. Minns då att det handlar inte bara om byggkostnaden, som när landstinget självt bygger sjukhus. NKS byggs som en s.k. OPS-lösning där byggaren har ansvar för kostnad och sedan drift under ett antal år. Kostnaden handlar alltså utöver bygginvesteringen om all den tekniska driften och motsvarande hyran fram till 2040. Samt om krav på att sjukhuset då, när det överlämnas i landstingets ägo, ska vara i så gott som nyskick.
Kostnaden för att bygga om det gamla Karolinska Solna, med sitt spretande komplex av byggnader från olika epoker, hade blivit minst lika stor och gett mindre funktionalitet än ett nytt, skräddarsytt, flexibelt sjukhus med en huvudbyggnad.
VÅRDPLATSERNA. Ja, NKS får färre vårdplatser än dagens Karolinska Solna men kommer fortfarande vara ett av landets största sjukhus. Svenska sjukhus är internationellt sett ganska stora. Alltför stora sjukhus är troligtvis inte att föredra för effektivitet och bästa möjliga vård.
Samtidigt som NKS byggs utökas vårdplatserna på andra håll i landstinget: på akutsjukhusen, på mindre sjukhus inte minst i geriatriken. Vi satsar bortåt 15 miljarder i investeringar på i princip alla andra sjukhus i länet (dvs. oräknat satsningen på drift under åren framöver, som ingår i NKS-helhetskostnaden). Ett par hundra vårdplatser har redan tillkommit inom sjukhusens befintliga organisation och lokaler. De kommande åren tillförs ytterligare vårdplatser, enligt planerna 500 till 2015 och 350 till 2018 då NKS är i fullt bruk.
KONSTEN. Timbro, moderatsmedjan som "sågar" NKS idag är även kritiska mot satsningen på konst, 118 miljoner kronor. Detta är i enlighet med landstingets procentregel som säger att en viss andel av bygginvesteringar ska gå till konstnärlig gestaltning. Det handlar om att skapa en bra vårdmiljö. Sterila sjukhusmiljöer är inte bra. Tvärtom ska NKS bli ett föredöme med enkelrum och goda, läkande vårdmiljöer för såväl trivsel som patientsäkerhet och arbetsmiljö. Dessutom är kostnaden för konst under gällande procentregel just för att undvika debatt om ”dyrhet”.
Thursday, February 14, 2013
Vem har vårdvalet gynnat?
2013-02-14: Alla Hjärtans Dag
Stigs Reflexioner
Rubriken har jag lånat från den rapport som Vårdanalys publicerade i början av veckan. Dess slutsatser är intressanta, i synnerhet för oss som leder Stockholms läns landsting. Sedd i ljuset av all den kritik Vårdval Stockholm fått från politiska motståndare och förståsigpåare, som inte gillar att en alliansmajoritet lyckas väl. Jag rekommenderar varmt ett besök på Vårdanalys hemsida, [ http://www.vardanalys.se ]www.vardanalys.se, för att ta del av hela rapporten. Låt mig dela med mig några rader från den sammanfattning som inleder rapporten.
”Sammanfattning: I en jämförande studie mellan tre landsting har Vårdanalys undersökt hur upplevd tillgänglighet och vårdutnyttjande utvecklats efter införandet av vårdvalsreformen.
En central målsättning med vårdvalsreformen inom primärvården 2010 var att öka tillgängligheten och stärka patientens roll i vården. Tidigare studier har visat att utbud och tillgänglighet har ökat under de första åren med en valfrihetsreform. Ett valfrihetssystem kan även stå i motsättning till rättviseprincipen - att vården ska ges efter behov. Mot denna bakgrund genomförde Vårdanalys denna studie, för att undersöka om mer vårdbehövande grupper har trängts undan till förmån för grupper med enklare behov.~
Resultaten visar:
· Det går inte att se tydliga tecken på undanträngning, mätt i absoluta tal. Alla patientgrupper, även de med stora vårdbehov, har ökat sina besök hos läkare i primärvården.
· Befolkningen i sin helhet har ökat antalet läkarbesök i högre utsträckning än personer med stora vårdbehov sedan vårdval infördes.
· Skillnader i antalet läkarbesök i primärvården kan till betydande del förklaras av att landsting och regioner har olika system för ersättning till vården.
· Personer med högre inkomster uppger att de är mer nöjda med utvecklingen av tillgängligheten efter införandet av vårdvalsreformen.
Utifrån resultaten ger Vårdanalys följande rekommendationer:
1. Det är väsentligt att regeringen på både nationell och regional nivå stärker möjligheterna till uppföljning av såväl vårdens struktur och processer som av resultat inom primärvården. Landstingens förutsättningar för att följa upp all offentlig finansierad vård, oavsett om den drivs i offentlig eller privat regi, måste stärkas.
2. Landstingen bör se över och hitta rätt balans i ersättningssystemen som samtidigt premierar hög produktion och jämlikhet.”
(S)tudiebesök på Karolinska
Enligt medieuppgifter besöker gruppledaren för socialdemokraterna i landstinget, Helen Hellmark Knutsson och partiledaren Stefan Löfvén Karolinska Universitetssjukhuset idag. Det är bra i en tid då akutsjukvården prövas hårt. Vad som kommer ut av mötet ska bli spännande att ta del av.
I sammanhanget vill jag påminna om några s-initiativ under deras två senaste majoritetsperioder i vårt landsting. Efter valet 1994 lade man ner två väl fungerande akutsjukhus, Löwenströmska i Upplands Väsby och Nacka Sjukhus, båda med var sin förlossningsklinik. Under perioden efter 2002 års val hade man långtgående planer på att lägga ner Södertälje och Norrtälje sjukhus akutverksamheter. Det misslyckades man med. Tiohundraprojektet räddade Norrtälje sjukhus och nu tar landstingsalliansen initiativ till ett bygga ut Södertälje sjukhus med en ny behandlingsbyggnad för 1,2 miljarder.
Visst kan man hävda att nedläggningarna skedde för länge sedan, men den sjukvårdspolitiska evidensen ger vid handen att det är lätt att riva, det kan man göra utan ritning. Men att bygga och bygga ut kräver ritningar, lång planering etc. etc. Att komma till rätta med ”förlossningskrisen” efter nedläggningen av Löwenströmska och Nacka sjukhus tog omkring 6-7 år att balansera upp. Min gissning är att dessa fakta inte kommer att tas upp vid dagens studiebesök eller över huvud taget.
Stig Nyman, kristdemokrat
Forsknings- och äldrelandstingsråd
Stigs Reflexioner
Rubriken har jag lånat från den rapport som Vårdanalys publicerade i början av veckan. Dess slutsatser är intressanta, i synnerhet för oss som leder Stockholms läns landsting. Sedd i ljuset av all den kritik Vårdval Stockholm fått från politiska motståndare och förståsigpåare, som inte gillar att en alliansmajoritet lyckas väl. Jag rekommenderar varmt ett besök på Vårdanalys hemsida, [ http://www.vardanalys.se ]www.vardanalys.se, för att ta del av hela rapporten. Låt mig dela med mig några rader från den sammanfattning som inleder rapporten.
”Sammanfattning: I en jämförande studie mellan tre landsting har Vårdanalys undersökt hur upplevd tillgänglighet och vårdutnyttjande utvecklats efter införandet av vårdvalsreformen.
En central målsättning med vårdvalsreformen inom primärvården 2010 var att öka tillgängligheten och stärka patientens roll i vården. Tidigare studier har visat att utbud och tillgänglighet har ökat under de första åren med en valfrihetsreform. Ett valfrihetssystem kan även stå i motsättning till rättviseprincipen - att vården ska ges efter behov. Mot denna bakgrund genomförde Vårdanalys denna studie, för att undersöka om mer vårdbehövande grupper har trängts undan till förmån för grupper med enklare behov.~
Resultaten visar:
· Det går inte att se tydliga tecken på undanträngning, mätt i absoluta tal. Alla patientgrupper, även de med stora vårdbehov, har ökat sina besök hos läkare i primärvården.
· Befolkningen i sin helhet har ökat antalet läkarbesök i högre utsträckning än personer med stora vårdbehov sedan vårdval infördes.
· Skillnader i antalet läkarbesök i primärvården kan till betydande del förklaras av att landsting och regioner har olika system för ersättning till vården.
· Personer med högre inkomster uppger att de är mer nöjda med utvecklingen av tillgängligheten efter införandet av vårdvalsreformen.
Utifrån resultaten ger Vårdanalys följande rekommendationer:
1. Det är väsentligt att regeringen på både nationell och regional nivå stärker möjligheterna till uppföljning av såväl vårdens struktur och processer som av resultat inom primärvården. Landstingens förutsättningar för att följa upp all offentlig finansierad vård, oavsett om den drivs i offentlig eller privat regi, måste stärkas.
2. Landstingen bör se över och hitta rätt balans i ersättningssystemen som samtidigt premierar hög produktion och jämlikhet.”
(S)tudiebesök på Karolinska
Enligt medieuppgifter besöker gruppledaren för socialdemokraterna i landstinget, Helen Hellmark Knutsson och partiledaren Stefan Löfvén Karolinska Universitetssjukhuset idag. Det är bra i en tid då akutsjukvården prövas hårt. Vad som kommer ut av mötet ska bli spännande att ta del av.
I sammanhanget vill jag påminna om några s-initiativ under deras två senaste majoritetsperioder i vårt landsting. Efter valet 1994 lade man ner två väl fungerande akutsjukhus, Löwenströmska i Upplands Väsby och Nacka Sjukhus, båda med var sin förlossningsklinik. Under perioden efter 2002 års val hade man långtgående planer på att lägga ner Södertälje och Norrtälje sjukhus akutverksamheter. Det misslyckades man med. Tiohundraprojektet räddade Norrtälje sjukhus och nu tar landstingsalliansen initiativ till ett bygga ut Södertälje sjukhus med en ny behandlingsbyggnad för 1,2 miljarder.
Visst kan man hävda att nedläggningarna skedde för länge sedan, men den sjukvårdspolitiska evidensen ger vid handen att det är lätt att riva, det kan man göra utan ritning. Men att bygga och bygga ut kräver ritningar, lång planering etc. etc. Att komma till rätta med ”förlossningskrisen” efter nedläggningen av Löwenströmska och Nacka sjukhus tog omkring 6-7 år att balansera upp. Min gissning är att dessa fakta inte kommer att tas upp vid dagens studiebesök eller över huvud taget.
Ett tänkvärt citat:
”Att lyssna uppmärksamt och verkligen ta in vad andra menar innebär att man riskerar att förändras av det man hör.”
Juanita Brown
Stig Nyman, kristdemokrat
Forsknings- och äldrelandstingsråd
Wednesday, February 13, 2013
Kristdemokraterna möjliggör 4000 nya förlossningsplatser per år.
– Under de senaste veckorna har den stora befolkningsökningen som skett i Stockholm under den senaste femårsperioden uppmärksammats; den är helt enkelt tre gånger större än under den tidigare femårsperioden. Förlossningsklinikerna i länet närmar sig sina kapacitetstak. Med den bakgrunden kan jag konstateras att det finns ett stort behov av en ny förlossningsklinik i Stockholm säger Stig Nyman (KD) landstingsråd.
– Sophiahemmet och Praktikertjänst bygger just nu det, som kan bli, det första privatdrivna BB:t i Stockholm. Tyvärr ligger detta BB ännu inte inom ramen för Vårdval Stockholm och kan då endast utnyttjas av de patienter som kan betala själva. Det anser vi Kristdemokrater är fel. Kraven som idag hindrar BB Sophia från att vara del av Vårdval Stockholm måste lösas på annat sätt; genom att avtal kan slutas med antingen Danderydssjukhus, Karolinska i Solna eller Södersjukhuset. Från ägarhåll kommer Kristdemokraterna verka för att så sker säger Malin Appelgren (KD) ledamot i produktionsutskottet.
– Vi behöver en ny offentligt finansierad BB i Stockholm, tillgänglig för alla gravida och vi behöver det snart, därför måste kanske även förlossningsvårdvalets regelbok ses över avslutar Stig Nyman.
Monday, February 11, 2013
Uppstädat
I Expressen återfinns ett historielöst angrepp på Stockholms läns sjukvård från Helene Hellmark Knutsson, S. Alliansen fick rensa upp i en eftersatt hälso- och sjukvård där inga satsningar gjorts, köerna var milslånga och valfriheten obefintlig. Trots detta har vi lyckats vända skutan på rätt köl men det är långt kvar innan båten är i hamn.
Sedan alliansen tog över har vi öppnat över 200 vårdplatser inom akutsjukvården och äldresjukvården. Nu bygger vi ut sjukhusen vilket ger nya operationssalar, nya akutmottagningar och fler och mer moderna vårdplatser.
Totalt bygger vi ut 500 nya vårdplatser på fem år. När Socialdemokraterna hade makten skar de ned 300 vårdplatser i sjukvården. Vi har nu brutit den trenden och dessutom infört vårdcoacher för de svårast sjuka. Vårdcoacherna hjälper de svårast sjuka patienterna, ofta äldre och multisjuka, till ökad livskvalitet och rätt vårdnivå.
Vi är också det enda landsting i Sverige som har snabbspår direkt in till äldresjukvården. Detta arbete följs upp av en utbyggd äldresjukvård för alla äldre och nya bättre akutmottagningar. Tack vare vårdvalet har 40 nya husläkarmottagningar öppnat sedan 2006 och det enda som har stängt är den socialdemokratiska lekstugan.
Filippa Reinfeldt, M, och Stig Nyman, KD
Hälso- och sjukvårdslandstingsråd respektive äldrelandstingsråd i Stockholm läns landsting.
.
Subscribe to:
Posts (Atom)