Angående Nya Karolinska Solna

Återigen uppmärksammas Nya Karolinska Solna. . .nu handlar det om kostnader, om vårdplatser och om NKS plats i den framtida helheten av hälso- och sjukvård i Stockholms län.

Vi behöver rusta för framtidens vårdbehov och specialistvård. Sist vi invigde ett universitetssjukhus var för 36 år sedan, 1977. Sedan dess har Stockholms län växt med 600 000 invånare, det är ett helt Göteborg. En del i universitetssjukhusens uppdrag är att utveckla nya behandlingsmetoder. Den vården blir så småningom morgondagens bassjukvård.

Nya Karolinska Solna är ett universitetssjukhus där framtidens högkvalificerade specialistsjukvård kommer att bedrivas. Att idag kunna exakt förutsäga vilken vård som kommer bedrivas på Nya Karolinska Solna om 5-10 år är svårt. Det är högspecialiserade vårdplatser som idag inte existerar. Vi säkerställer fler vårdplatser genom att nu göra stora investeringar i alla våra sjukhus, det är stora investeringar på gång även vid Danderyds sjukhus, Södersjukhuset, Dalens sjukhus och Sabbatsberg sjukhus. Sammanlagt kommer Stockholm få fler vårdplatser.

Här är några korta punkter som är viktiga att komma ihåg när ni talar med kollegor:

KOSTNADEN. Alla finansieringsmodeller har både för- och nackdelar. Det är därför NKS har en finansieringsmodell som innebär att stockholmarnas skattekronor är försäkrade mot eventuella förseningar och fördyrningar som en av de största investeringarna i Stockholms läns landstings historia kan innebära.

De många miljarderna kan låta som en hisnande summa. Minns då att det handlar inte bara om byggkostnaden, som när landstinget självt bygger sjukhus. NKS byggs som en s.k. OPS-lösning där byggaren har ansvar för kostnad och sedan drift under ett antal år. Kostnaden handlar alltså utöver bygginvesteringen om all den tekniska driften och motsvarande hyran fram till 2040. Samt om krav på att sjukhuset då, när det överlämnas i landstingets ägo, ska vara i så gott som nyskick.

Kostnaden för att bygga om det gamla Karolinska Solna, med sitt spretande komplex av byggnader från olika epoker, hade blivit minst lika stor och gett mindre funktionalitet än ett nytt, skräddarsytt, flexibelt sjukhus med en huvudbyggnad.

VÅRDPLATSERNA. Ja, NKS får färre vårdplatser än dagens Karolinska Solna men kommer fortfarande vara ett av landets största sjukhus. Svenska sjukhus är internationellt sett ganska stora. Alltför stora sjukhus är troligtvis inte att föredra för effektivitet och bästa möjliga vård.
Samtidigt som NKS byggs utökas vårdplatserna på andra håll i landstinget: på akutsjukhusen, på mindre sjukhus inte minst i geriatriken. Vi satsar bortåt 15 miljarder i investeringar på i princip alla andra sjukhus i länet (dvs. oräknat satsningen på drift under åren framöver, som ingår i NKS-helhetskostnaden). Ett par hundra vårdplatser har redan tillkommit inom sjukhusens befintliga organisation och lokaler. De kommande åren tillförs ytterligare vårdplatser, enligt planerna 500 till 2015 och 350 till 2018 då NKS är i fullt bruk.

KONSTEN. Timbro, moderatsmedjan som "sågar" NKS idag är även kritiska mot satsningen på konst, 118 miljoner kronor. Detta är i enlighet med landstingets procentregel som säger att en viss andel av bygginvesteringar ska gå till konstnärlig gestaltning. Det handlar om att skapa en bra vårdmiljö. Sterila sjukhusmiljöer är inte bra. Tvärtom ska NKS bli ett föredöme med enkelrum och goda, läkande vårdmiljöer för såväl trivsel som patientsäkerhet och arbetsmiljö. Dessutom är kostnaden för konst under gällande procentregel just för att undvika debatt om ”dyrhet”.

Vem har vårdvalet gynnat?

2013-02-14: Alla Hjärtans Dag
Stigs Reflexioner


Rubriken har jag lånat från den rapport som Vårdanalys publicerade i början av veckan. Dess slutsatser är intressanta, i synnerhet för oss som leder Stockholms läns landsting. Sedd i ljuset av all den kritik Vårdval Stockholm fått från politiska motståndare och förståsigpåare, som inte gillar att en alliansmajoritet lyckas väl. Jag rekommenderar varmt ett besök på Vårdanalys hemsida, [ http://www.vardanalys.se ]www.vardanalys.se, för att ta del av hela rapporten. Låt mig dela med mig några rader från den sammanfattning som inleder rapporten.

”Sammanfattning: I en jämförande studie mellan tre landsting har Vårdanalys undersökt hur upplevd tillgänglighet och vårdutnyttjande utvecklats efter införandet av vårdvalsreformen.

En central målsättning med vårdvalsreformen inom primärvården 2010 var att öka tillgängligheten och stärka patientens roll i vården. Tidigare studier har visat att utbud och tillgänglighet har ökat under de första åren med en valfrihetsreform. Ett valfrihetssystem kan även stå i motsättning till rättviseprincipen - att vården ska ges efter behov. Mot denna bakgrund genomförde Vårdanalys denna studie, för att undersöka om mer vårdbehövande grupper har trängts undan till förmån för grupper med enklare behov.~

Resultaten visar:
· Det går inte att se tydliga tecken på undanträngning, mätt i absoluta tal. Alla patientgrupper, även de med stora vårdbehov, har ökat sina besök hos läkare i primärvården.
· Befolkningen i sin helhet har ökat antalet läkarbesök i högre utsträckning än personer med stora vårdbehov sedan vårdval infördes.
· Skillnader i antalet läkarbesök i primärvården kan till betydande del förklaras av att landsting och regioner har olika system för ersättning till vården.
· Personer med högre inkomster uppger att de är mer nöjda med utvecklingen av tillgängligheten efter införandet av vårdvalsreformen.

Utifrån resultaten ger Vårdanalys följande rekommendationer:
1. Det är väsentligt att regeringen på både nationell och regional nivå stärker möjligheterna till uppföljning av såväl vårdens struktur och processer som av resultat inom primärvården. Landstingens förutsättningar för att följa upp all offentlig finansierad vård, oavsett om den drivs i offentlig eller privat regi, måste stärkas.

2. Landstingen bör se över och hitta rätt balans i ersättningssystemen som samtidigt premierar hög produktion och jämlikhet.”

(S)tudiebesök på Karolinska
Enligt medieuppgifter besöker gruppledaren för socialdemokraterna i landstinget, Helen Hellmark Knutsson och partiledaren Stefan Löfvén Karolinska Universitetssjukhuset idag. Det är bra i en tid då akutsjukvården prövas hårt. Vad som kommer ut av mötet ska bli spännande att ta del av.

I sammanhanget vill jag påminna om några s-initiativ under deras två senaste majoritetsperioder i vårt landsting. Efter valet 1994 lade man ner två väl fungerande akutsjukhus, Löwenströmska i Upplands Väsby och Nacka Sjukhus, båda med var sin förlossningsklinik. Under perioden efter 2002 års val hade man långtgående planer på att lägga ner Södertälje och Norrtälje sjukhus akutverksamheter. Det misslyckades man med. Tiohundraprojektet räddade Norrtälje sjukhus och nu tar landstingsalliansen initiativ till ett bygga ut Södertälje sjukhus med en ny behandlingsbyggnad för 1,2 miljarder.

Visst kan man hävda att nedläggningarna skedde för länge sedan, men den sjukvårdspolitiska evidensen ger vid handen att det är lätt att riva, det kan man göra utan ritning. Men att bygga och bygga ut kräver ritningar, lång planering etc. etc. Att komma till rätta med ”förlossningskrisen” efter nedläggningen av Löwenströmska och Nacka sjukhus tog omkring 6-7 år att balansera upp. Min gissning är att dessa fakta inte kommer att tas upp vid dagens studiebesök eller över huvud taget.

Ett tänkvärt citat:

”Att lyssna uppmärksamt och verkligen ta in vad andra menar innebär att man riskerar att förändras av det man hör.”

Juanita Brown

Stig Nyman, kristdemokrat
Forsknings- och äldrelandstingsråd

Kristdemokraterna möjliggör 4000 nya förlossningsplatser per år.

– Under de senaste veckorna har den stora befolkningsökningen som skett i Stockholm under den senaste femårsperioden uppmärksammats; den är helt enkelt tre gånger större än under den tidigare femårsperioden. Förlossningsklinikerna i länet närmar sig sina kapacitetstak. Med den bakgrunden kan jag konstateras att det finns ett stort behov av en ny förlossningsklinik i Stockholm säger Stig Nyman (KD) landstingsråd.

– Sophiahemmet och Praktikertjänst bygger just nu det, som kan bli, det första privatdrivna BB:t i Stockholm. Tyvärr ligger detta BB ännu inte inom ramen för Vårdval Stockholm och kan då endast utnyttjas av de patienter som kan betala själva. Det anser vi Kristdemokrater är fel. Kraven som idag hindrar BB Sophia från att vara del av Vårdval Stockholm måste lösas på annat sätt; genom att avtal kan slutas med antingen Danderydssjukhus, Karolinska i Solna eller Södersjukhuset. Från ägarhåll kommer Kristdemokraterna verka för att så sker säger Malin Appelgren (KD) ledamot i produktionsutskottet.
– Vi behöver en ny offentligt finansierad BB i Stockholm, tillgänglig för alla gravida och vi behöver det snart, därför måste kanske även förlossningsvårdvalets regelbok ses över avslutar Stig Nyman.

Uppstädat

I Expressen återfinns ett historielöst angrepp på Stockholms läns sjukvård från Helene Hellmark Knutsson, S. Alliansen fick rensa upp i en eftersatt hälso- och sjukvård där inga satsningar gjorts, köerna var milslånga och valfriheten obefintlig. Trots detta har vi lyckats vända skutan på rätt köl men det är långt kvar innan båten är i hamn.

Sedan alliansen tog över har vi öppnat över 200 vårdplatser inom akutsjukvården och äldresjukvården. Nu bygger vi ut sjukhusen vilket ger nya operationssalar, nya akutmottagningar och fler och mer moderna vårdplatser.

Totalt bygger vi ut 500 nya vårdplatser på fem år. När Socialdemokraterna hade makten skar de ned 300 vårdplatser i sjukvården. Vi har nu brutit den trenden och dessutom infört vårdcoacher för de svårast sjuka. Vårdcoacherna hjälper de svårast sjuka patienterna, ofta äldre och multisjuka, till ökad livskvalitet och rätt vårdnivå.

Vi är också det enda landsting i Sverige som har snabbspår direkt in till äldresjukvården. Detta arbete följs upp av en utbyggd äldresjukvård för alla äldre och nya bättre akutmottagningar. Tack vare vårdvalet har 40 nya husläkarmottagningar öppnat sedan 2006 och det enda som har stängt är den socialdemokratiska lekstugan.

Filippa Reinfeldt, M, och Stig Nyman, KD
Hälso- och sjukvårdslandstingsråd respektive äldrelandstingsråd i Stockholm läns landsting.



.

Alliansen öppnar ny akutmottagning för att minska trycket i sjukvården

Alliansen i Stockholms läns landsting kan i dag berätta att vi öppnar en helt ny akutmottagning för lättare åkommor intill Danderyds sjukhus. Denna lättakut ska förbättra det akuta omhändertagandet för patienter och avlasta det höga tryck som finns på akutmottagningen på Danderyds sjukhus. Den kommer att ligga mitt emot ingången till dagens akutmottagning i en lokal som idag används för administration.

Alliansen bygger ut 500 vårdplatser som ska stå klara 2015 för att möta det ansträngda läget i sjukvården men det behövs också ännu snabbare åtgärder. Därför tar Alliansen på tisdag beslut om en helt ny lättakut vid Danderyds sjukhus som vi vill ska stå klar redan i mars.

Stockholms läns landsting har redan i dag en lättakut som ligger vid Karolinska Universitetssjukhuset i Huddinge. Den nya lättakuten vid Danderyds sjukhus ska vara öppen 08.00 - 22.00 alla dagar i veckan. En lättakut behandlar lättare åkommor som till exempel allergiska besvär och vissa infektionssjukdomar.

Ambitionen är att den nya lättakuten ska kunna ta emot runt 15 000 besök per år och den ska drivas i landstingets regi. Det har varit ett ansträngt läge i hela sjukvården och med detta beslut kommer det hårda trycket på akuten på Danderyds sjukhus att minska kraftigt.

Åtgärder vidtas för att åtgärda den otillfredsställande situationen på länets akutsjukhus!

Vi har nu under en tid hört om överbeläggningar på akutsjukhusen och stängda avdelningar. Det är en otillfredsställande situation som till del kan förklaras av ett ovanligt högt infektionsläge i länet i kombination med brist på sjuksköterskor. När gamla och sköra drabbas av vinterkräksjuka och influensa krävs stora vårdinsatser, främst på geriatriska avdelningar. Kristdemokraterna har länge arbetat för fler platser på geriatriken, och möjlighet för äldre att komma in där direkt, utan att behöva passera de ordinarie akutmottagningar där det ibland saknas specifik geriatrik kompetens. Så trots att antalet platser utökats finns ett högt tryck på geriatriken beroende på de många infektioner som cirkulerar i länet. Detta trots att Stockholm är en av de få landstingen som har kvar sina geriatriska avdelningar.

Det är just nu många patienter på akutmottagningarna som söker vård främst av infektioner som influensa, andra virusinfektioner och vinterkräksjuka. Karolinska Universitetssjukhuset har 100 vårdplatser stängda men Kristdemokraterna och Alliansen har tidigare beviljat 150 miljoner till Karolinska för att dessa platser åter ska kunna öppnas. Ytterligare medel skjuts nu till för att möjliggöra öppnande av de stängda platserna, Kristdemokraterna anser inte att det finns några begränsningar för att få akutvården att fungera.

Kristdemokraterna och Alliansen bygger ut 500 vårdplatser som ska stå klara 2015 för att möta det ansträngda läget i sjukvården . Vi bygger ut sjukhusen vilket ger nya operationssalar, nya akutmottagningar och fler och mer moderna vårdplatser. Kristdemokraternas trägna arbete med att få till stånd ett rehabiliteringssjukhus i Sollentuna kommer också att tillgodose mycket av behovet av nya vårdplatser för äldre i Norrort de närmaste åren.

På sikt kan de problem som tidvis uppstått på länets sjukhus endast lösas med mer utbildad vårdpersonal. För är att få fler utbildningsplatser i Stockholm har vi uppvaktat regeringen, och vi har också en egen läxa att göra när det gäller att utveckla Stockholms län som arbetsgivare. Det handlar också om att se till att samtliga personalkategorier används så effektivt som möjligt, så att rätt utbildad personal används till rätt typ av arbetsuppgifter. Jag tror att det finns en hel del att lära från den privat drivna vården som i regel har nöjdare personal som lyckas utföra mer vård till invånarna, se bara på St Göran, ett lyckat exempel att lära av.

Malin Appelgren (KD)
Ledamot produktionsutskottet

Stort behov av ett extra forskningsinitiativ!

Vart fjärde år nysatsar regeringen med en stor proposition. Även i den senaste kommer merparten av satsningen att tillfalla vissa redan starka forskningsområden. Enligt vår mening är rörelseorganens sjukdomar och den psykiska ohälsan för lågt prioriterade i förhållande till de enorma merkostnader de medför samhället och det omfattande lidande som därmed drabbar alltför många i vårt land.

Vart fjärde år nysatsar regeringen med en stor proposition. Även i den senaste kommer merparten av satsningen att tillfalla vissa redan starka forskningsområden. Enligt vår mening är rörelseorganens sjukdomar och den psykiska ohälsan för lågt prioriterade i förhållande till de enorma merkostnader de medför samhället och det omfattande lidande som därmed drabbar alltför många i vårt land.

Två tredjedelar av alla som är långtidssjukskrivna lider i dag av sjukdomar i rörelseorganen eller av psykisk ohälsa. Därför behövs en gemensam forskningssatsning från staten och landstingen för just dessa sjukdomsgrupper. Regeringens beslut den 13 december att förlänga rehabiliteringsgarantin för de här grupperna understryker det behovet.Den största delen av försäkringskassans pengar går till ovanstående grupper och genererar samhällskostnader i mångmiljardklassen, samtidigt som de står för en mindre andel av statens, landstingens och kommunernas satsningar på vård, behandling och rehabiliteringsåtgärder.

De kända behoven kräver större resurser. Sådana satsningar skulle påtagligt underlättas av ännu mer kunskaper om vad som faktiskt orsakar sjukdomar/ohälsan i rörelseorganen/själen, hur de ska diagnostiseras och därefter behandlas, rehabiliteras, men också förebyggas. Flera av sjukdomarna och ohälsotillstånden har långvariga förlopp eller blir livsvariga. Bristande investeringar för de stora sjukdomsgrupper som ställer störst krav på sjukförsäkringen innebär en i onödan sänkt livskvalitet och skapar frustration i vården och bland forskare som vill fördjupa förståelsen för dessa sjukdomars och ohälsotillstånds medicinska mekanismer.

En gemensamt riktad forskningssatsning från stat, landsting och kommuner skulle inge hopp till majoriteten av de långtidssjuka om ett bättre liv och möjlighet att behålla eller kanske få ett jobb. En sådan satsning bidrar också till ökad förståelse och intresse för hur dessa för samhället kostsamma sjukdomstillstånd i framtiden kan minskas.

Vi menar mot bakgrund av denna argumentation att en särskilt riktad forskningssatsning till gagn för bättre kunskap om rörelseorganens sjukdomar och psykisk ohälsa vore en viktig framtidsinvestering såväl forskningspolitiskt som näringspolitiskt, arbetsmarknadspolitiskt och socialpolitiskt. Även mindre men tidiga framsteg på området skulle ge stor effekt eftersom så många människor är berörda.

Vi vädjar om ett nära samarbete mellan regeringen och Sveriges Kommuner och Landsting , SKL, för att komma överens om hur en sådan riktad forskningssatsning bäst bör utformas.

Genom att komplettera den mycket viktiga rehabiliteringsgarantin med ett särskilt riktat gemensamt forskningsinitiativ till rörelseorganens sjukdomar och psykisk ohälsa skulle nytt hopp ges till majoriteten av de i långtidssjuka samtidigt som det är en mycket klok framtidsinvestering.

Anne Carlsson
Ordförande, Reumatikerförbundet

Jimmie Trevett,
Ordförande, Riksförbundet för Social och Mental Hälsa

Finn Bengtsson
Riksdagsledamot (M) och ledamot i socialförsäkringsutskottet, professor i psykiatrisk behandlingsforskning, Linköpings universitet

Stig Nyman
Landstingsråd i Stockholms län (KD),ansvarig för forskning