2010-02-26
Reflexioner 2010:07
Våga vara visionär!
I början av året läste jag en artikel i tidningen Dagen med rubriken ”Våga vara visionär”. I artikeln citeras en tysk kardinal. Han heter Walter Kasper. Och det här är citatet: "I tider av kris och uppbrott krävs framför allt en vision. Enskilda, gemenskaper eller hela folk förmår överleva endast om den är burna av en vision och bär på en dröm".
Året i år är valår. Och spekulationerna om hur det går för partierna kommer att sysselsätta ett stort antal krönikörer och tyckare. Vallöften kommer att staplas på varann, ifrågasättas och debatteras. Och det hjälper föga att blicka tillbaka på mandatperioden som inneburit en rad viktiga reformer som kommer att ha stor och positiv betydelse för många människor. Inte ens Sir Winston Churchill omvaldes. Och detta trots minst sagt historiska insatser till gagn för miljoner européer. Vad har då alliansministrarna och våra allianspartier att komma med?
Nu gäller det framtiden och inte den tid som gått, hur värdefulla insatserna än har varit. Jag vill våga vara visionär. Och frågan jag vill ställa är om det finns ett perspektiv bortom tredje söndagen i september i år för något annat är enbart mitt partis framgångar…?
Att bygga ett nytt universitetssjukhus är att våga vara visionär
I snart två år har jag i mitt politiska värv levt nära en vision som förkortas NKS. Det handlar om Nya Karolinska. I en lång rad kontakter med personer som verkar i och i närheten av hälso- och sjukvårdsverksamheter har jag i synnerhet det senaste året funnit att vårt initiativ med det nya universitetssjukhuset inlett ett visionärt utvecklingsarbete. Belägg för detta kommer från alla som får lite fördjupad information och därmed ny kunskap. Det handlar om långt mer än uppförandet av en byggnad på ca 335.000 kvadratmeter. Här har vi i Stockholms läns landsting en uppgift att föra vidare information och kunskap. I allt väsentligt är vi politiskt överens över block- och partigränser. Bara det är en vision när det handlar om stora framtidsfrågor.
Parallellt med planeringen av Nya Karolinska pågår ett arbete med byggnation på området som hittills kallats Norra Station. Titta lite närmare på det och du får en bild av att vi är många som vågar vara visionära i stockholmsregionen. Till visionen av Nya Karolinska och Norra Station hör, att här kommer om något decennium att finnas ett av världens mest framstående Life Science-centra.
Att öppna traditionellt svåröppnade dörrar är att våga vara visionär
Den allra senaste tiden har jag lärt mig av spännande kontakter i branscher som verkar tillsammans med oss i hälso- och sjukvården att vi behöver öppna en del dörrar till framtida samarbeten, dörrar som för många ter sig svåröppnade. Att dörrarna kan beskrivas som svåröppnade beror, tror jag, på att vi inte riktigt vågat öppna för visionära samtal om nya samarbetsområden. Jag har sagt och skrivit om detta förut. Jag är övertygad om att vi som verkar i landstingen behöver öppna först för dialog som sedan leder kan leda till djupt och brett samarbete inom forskning och utveckling. Allt till gagn för dagens och morgondagens patienter och skattebetalare. Dialogpartnern, inte förhandlingsparten, är industrin. Bland annat med tanke på hur snabbt utvecklingen går inom läkemedel och medicinsk teknik och därmed inom en av de mest angelägna välfärdssektorerna, så får vi inte schabbla bort möjligheter som ligger i ett öppet och ärligt samtal om nya samarbetsformer.
Tänkvärt citat:
”I visionslösheten växer hopplösheten”
(okänd tänkare)
Friday, February 26, 2010
Tuesday, February 16, 2010
Reflexioner 2010:06
2010-02-12
Reflexioner 2010:06
Lite mer om hälsovalsmodellen från S, V och MP från i förrgår
Med nyfikenhet tittade jag på Radio Stockholm under eftermiddagen och ABC kl. 19.15 i förrgår för att höra hur den rödgröna stockholmsvarianten på Vårdval skulle beskrivas. Jag anade inte att jag så snabbt skulle få bekräftat att jag dragit rätt slutsatser i mina reflexioner tidigare samma dag. Så här sa Ingela Nylund Watz i ABC: ”…vi fördelar resurserna till vården rättvist utifrån hur sjukdomsbilden faktiskt ser ut för olika individer i vårt län. I övrigt är det inte sådär väldigt stora skillnader, det målas gärna upp så, men vi tycker att det är självklart att varje individ i Stockholms län ska ha rätt att välja vårdgivare, bestämma själv vart man vill gå.” De ersättningsmodeller efter behov som man talar om kommer, det är min kvalificerade gissning, att bli föremål för beslut innan valet i höst. Och då är det en allians majoritet som utrett, berett och beslutat. Och så ska det bli intressant att se om nuvarande opposition vill vara med och stödja förslaget.
Och så läste jag i Länstidningen Södertälje i går följande lärorika bild från vårdens verklighet:
”Oppositionens förslag från landstinget att byta ut vårdsystemet får kritik av verksamhetschef Lennart Mossberg på Fornhöjdens vårdcentrum. Han anser inte att Vårdval Stockholm, det nuvarande systemet, skulle missgynna det socioekonomiskt svaga området Fornhöjden.
- Det är bra att premiera svåra diagnoser, men det stämmer inte att det är svårt att bedriva bra och lönsam verksamhet i socialt utsatta områden, säger han.
- Jag förstår hur det tänker men det handlar inte bara om pengar. Vi på Fornhöjden var klart missgynnande i det system som Socialdemokraterna hade före Vägval Stockholm 2008, fortsätter Lennart Mossberg.”
I mina reflexioner häromdagen antydde jag att det kan vara klokt att utgå från verkligheten i stället för den egna föreställningen om densamma.
Tänkvärt citat:
”Kommer du med lösningen, eller är du en del av problemet?”
(Kinesiskt ordspråk)
Reflexioner 2010:06
Lite mer om hälsovalsmodellen från S, V och MP från i förrgår
Med nyfikenhet tittade jag på Radio Stockholm under eftermiddagen och ABC kl. 19.15 i förrgår för att höra hur den rödgröna stockholmsvarianten på Vårdval skulle beskrivas. Jag anade inte att jag så snabbt skulle få bekräftat att jag dragit rätt slutsatser i mina reflexioner tidigare samma dag. Så här sa Ingela Nylund Watz i ABC: ”…vi fördelar resurserna till vården rättvist utifrån hur sjukdomsbilden faktiskt ser ut för olika individer i vårt län. I övrigt är det inte sådär väldigt stora skillnader, det målas gärna upp så, men vi tycker att det är självklart att varje individ i Stockholms län ska ha rätt att välja vårdgivare, bestämma själv vart man vill gå.” De ersättningsmodeller efter behov som man talar om kommer, det är min kvalificerade gissning, att bli föremål för beslut innan valet i höst. Och då är det en allians majoritet som utrett, berett och beslutat. Och så ska det bli intressant att se om nuvarande opposition vill vara med och stödja förslaget.
Och så läste jag i Länstidningen Södertälje i går följande lärorika bild från vårdens verklighet:
”Oppositionens förslag från landstinget att byta ut vårdsystemet får kritik av verksamhetschef Lennart Mossberg på Fornhöjdens vårdcentrum. Han anser inte att Vårdval Stockholm, det nuvarande systemet, skulle missgynna det socioekonomiskt svaga området Fornhöjden.
- Det är bra att premiera svåra diagnoser, men det stämmer inte att det är svårt att bedriva bra och lönsam verksamhet i socialt utsatta områden, säger han.
- Jag förstår hur det tänker men det handlar inte bara om pengar. Vi på Fornhöjden var klart missgynnande i det system som Socialdemokraterna hade före Vägval Stockholm 2008, fortsätter Lennart Mossberg.”
I mina reflexioner häromdagen antydde jag att det kan vara klokt att utgå från verkligheten i stället för den egna föreställningen om densamma.
Tänkvärt citat:
”Kommer du med lösningen, eller är du en del av problemet?”
(Kinesiskt ordspråk)
Wednesday, February 10, 2010
Reflexioner 2010:05
2010-02-10
Reflexioner 2010:05
Rödgrön introduktion inför landstingsvalet
I dag har de främsta företrädarna för landstingets oppositionspartier presentat Hälsoval Stockholm på DN Debatt och i en pressinformation i landstingshuset. Från landstingets hemsida citerar jag generöst med egna ganska snälla kommentarer:
De rödgröna partierna i Stockholms län kommer att införa Hälsoval Stockholm 2011 om partierna får majoritet i valet.
– Jag är stolt över att presentera Hälsoval Stockholm, en rödgrön politik som fördelar resurserna rättvist samtidigt som patienternas rätt till valfrihet och mångfald stärks, säger Ingela Nylund Watz, (S) oppositionslandstingsråd.
Stig: att påstå att detta utspel skulle medföra en rättvis resursfördelning är en teoretisk dröm. Att valfrihet och mångfald kramas om är relativt nytt i S-retoriken – sett i ett perspektiv från 1999, när Ingela inledde landstingsrådskarriär. Men etableringsförbud skall det tydligen bli i den framtida primärvården.
– Jag är glad att det hälsofrämjande arbetet mot folksjukdomar som fetma och psykiska besvär får stort utrymme. Alla som behöver och vill ska erbjudas hälsosamtal, fysisk rehabilitering och psykiskt stöd i närvården. Det är en långsiktig politik som ökar livskvaliteten och minskar de tunga vårdkostnaderna på sikt, säger Raymond Wigg, (MP) oppositionslandstingsråd.
Stig: Menar han verkligen det han säger? Alla som behöver och vill? Lite väl tjock skiva valfläsk.
– Dina behov ska styra vården - inte hur rik du är eller var du bor. Vi ska utjämna hälsoskillnaderna mellan olika områden i länet och lyfta fram kompetensen hos kvinnodominerade yrken som sjuksköterskor, distriktssköterskor och undersköterskor, säger Birgitta Sevefjord, (V) oppositionslandstingsråd.
Stig: Under de fyra år de rödgröna senast styrde landstinget, så ökade hälsoskillnaderna. Varför ska vi tro på dom nu?
Det finns alltid föreställningar om verkligheten som ibland står i bjärt kontrast till den verklighet som är grunden för föreställningen. Och så formas politiken utifrån föreställningen. Att leda landstinget i majoritet tvingar fram ett förhållningssätt till vårdens verklighet.
Den politik som presenterats idag från S, V och MP förutsätts stå i tydlig kontrast till den politik som landstingsalliansen driver under den innevarande mandatperioden. Man har valt en annan rubrik, hälsoval i stället för vårdval, men i fråga om innehållet, så bör väljarna räkna med att alliansens vårdpolitik har nått längre vid tiden valdagen senare i år än en tänkt ny eventuell rödgrön valvinst skulle kunna uppnå under nästa mandatperiod.
Jämför man dagens situation efter tre års allianspolitik med den som förelåg under den förra s-ledda mandatperioden, så finns nu 35 nya vårdcentraler, 120 fler läkare i primärvården.
Vi kan på goda grunder hävda, att betydligt många fler läkarbesök görs i Stockholms län. Uppenbart är också att aldrig tidigare har så många personer med psykosociala problem fått hjälp i primärvården.
Oavsett hur mycket rödgröna vårdvalsfiender, upprepar påståenden och insinuationer om fler onödiga/korta besök så finns det inget som visar på det. Det kan beläggas att antalet besök per patient inte har ökat mer än marginellt och diagnoserna är relativt lika dem som iakttogs innan vårdvalsreformen. För första gången kan vi notera lika många husläkarbesök bland dem som bor i s.k. utsatta områden som i övriga länet. I den debatt som hittills förts om Vårdval Stockholm, så hjälper inte fakta som argument. För att riktigt markera avståndet till den regerande landstingsalliansen så fick de rödgröna skribenterna i dag hjälp av DN:s rubriksättare. Förnamnet på statsministerns hustru, Filippa, skulle fungera som agn till att läsa artikeln.
Två tänkvärda citat:
”Man gör inte mål innan matchen har börjat.”
(Göran Skytte)
”Dé é målen som reknas, inte snacket före matchen…”
(Rolle Stoltz)
Reflexioner 2010:05
Rödgrön introduktion inför landstingsvalet
I dag har de främsta företrädarna för landstingets oppositionspartier presentat Hälsoval Stockholm på DN Debatt och i en pressinformation i landstingshuset. Från landstingets hemsida citerar jag generöst med egna ganska snälla kommentarer:
De rödgröna partierna i Stockholms län kommer att införa Hälsoval Stockholm 2011 om partierna får majoritet i valet.
– Jag är stolt över att presentera Hälsoval Stockholm, en rödgrön politik som fördelar resurserna rättvist samtidigt som patienternas rätt till valfrihet och mångfald stärks, säger Ingela Nylund Watz, (S) oppositionslandstingsråd.
Stig: att påstå att detta utspel skulle medföra en rättvis resursfördelning är en teoretisk dröm. Att valfrihet och mångfald kramas om är relativt nytt i S-retoriken – sett i ett perspektiv från 1999, när Ingela inledde landstingsrådskarriär. Men etableringsförbud skall det tydligen bli i den framtida primärvården.
– Jag är glad att det hälsofrämjande arbetet mot folksjukdomar som fetma och psykiska besvär får stort utrymme. Alla som behöver och vill ska erbjudas hälsosamtal, fysisk rehabilitering och psykiskt stöd i närvården. Det är en långsiktig politik som ökar livskvaliteten och minskar de tunga vårdkostnaderna på sikt, säger Raymond Wigg, (MP) oppositionslandstingsråd.
Stig: Menar han verkligen det han säger? Alla som behöver och vill? Lite väl tjock skiva valfläsk.
– Dina behov ska styra vården - inte hur rik du är eller var du bor. Vi ska utjämna hälsoskillnaderna mellan olika områden i länet och lyfta fram kompetensen hos kvinnodominerade yrken som sjuksköterskor, distriktssköterskor och undersköterskor, säger Birgitta Sevefjord, (V) oppositionslandstingsråd.
Stig: Under de fyra år de rödgröna senast styrde landstinget, så ökade hälsoskillnaderna. Varför ska vi tro på dom nu?
Det finns alltid föreställningar om verkligheten som ibland står i bjärt kontrast till den verklighet som är grunden för föreställningen. Och så formas politiken utifrån föreställningen. Att leda landstinget i majoritet tvingar fram ett förhållningssätt till vårdens verklighet.
Den politik som presenterats idag från S, V och MP förutsätts stå i tydlig kontrast till den politik som landstingsalliansen driver under den innevarande mandatperioden. Man har valt en annan rubrik, hälsoval i stället för vårdval, men i fråga om innehållet, så bör väljarna räkna med att alliansens vårdpolitik har nått längre vid tiden valdagen senare i år än en tänkt ny eventuell rödgrön valvinst skulle kunna uppnå under nästa mandatperiod.
Jämför man dagens situation efter tre års allianspolitik med den som förelåg under den förra s-ledda mandatperioden, så finns nu 35 nya vårdcentraler, 120 fler läkare i primärvården.
Vi kan på goda grunder hävda, att betydligt många fler läkarbesök görs i Stockholms län. Uppenbart är också att aldrig tidigare har så många personer med psykosociala problem fått hjälp i primärvården.
Oavsett hur mycket rödgröna vårdvalsfiender, upprepar påståenden och insinuationer om fler onödiga/korta besök så finns det inget som visar på det. Det kan beläggas att antalet besök per patient inte har ökat mer än marginellt och diagnoserna är relativt lika dem som iakttogs innan vårdvalsreformen. För första gången kan vi notera lika många husläkarbesök bland dem som bor i s.k. utsatta områden som i övriga länet. I den debatt som hittills förts om Vårdval Stockholm, så hjälper inte fakta som argument. För att riktigt markera avståndet till den regerande landstingsalliansen så fick de rödgröna skribenterna i dag hjälp av DN:s rubriksättare. Förnamnet på statsministerns hustru, Filippa, skulle fungera som agn till att läsa artikeln.
Två tänkvärda citat:
”Man gör inte mål innan matchen har börjat.”
(Göran Skytte)
”Dé é målen som reknas, inte snacket före matchen…”
(Rolle Stoltz)
Thursday, February 4, 2010
Reflexioner 2010:04
2010-02-04
Reflexioner 2010:04
Our Values (IHI)
“Focus on Subject Matter: Our concerns are health and health care; we are not wedded to specific methodologies. We remain always open to new approaches to the continual improvement of care. Results for patients and communities define our success”
De av mina reflexionsläsare som jag haft förmånen att kommunicera med sedan hösten 2004 har kunna uppmärksamma att jag då och då återkommer och återvänder till lärdomar och inspiration som jag hämtat från IHI, Institute for Health Care Improvement. Citatet ovan är från IHI.s ”Our Values”. Det som uttrycks här, skulle jag önska kunna vara en utgångspunkt för det politiska samtalet. Inför årets valrörelse är jag rädd för att den polariserande debatten, snarare än det sansade samtalet, kommer att prägla partier och massmedia.
Under veckoslutet kommer jag att ägna mig åt fördjupning, skrivande och reflekterande inför det jag önskar att mitt parti skall gå till val på i år. IHI och BMJ, Britisch Medical Journal anordnar varje år ett internationellt forum, en 3-4 dagars konferens i år i Nice, Frankrike, den 20-23 april. Och jag är glad för att ha inbjudits att medverka i ett seminarium med rubriken: “Who is responsible?” - Governance of quality and safety in healthcare, the role of professional leaders, boards and trustees.” Tänk om några av er som läser den här veckans reflexioner har idéer som ni vill dela med er av och ge mig. För sådana bidrag skulle jag bli mycket tacksam.
Ny lag skall (s)toppa…
Jag läser i Dagens Medicins senaste nummer att Ylva Johansson och hennes parti vid en valvinst och regeringsbildare skall stoppa försäljning av universitetssjukhus. Kravet på att förbjuda avyttring av akutsjukhus finns inte med längre. Tio år efter konverteringen av St. Görans sjukhus till Capio St. Göran har utvecklingen hunnit ikapp socialdemokraterna. Jag vill vara generös och beteckna sinnesändringen som ett uttryck för politisk mognad. I förhållande till debatten 1999 och med tillkomsten av ”stopplagen” den hösten är den förändrade inställningen synnerligen välkommen.
Verklighetens folk
Göran Hägglunds sommartal 2009 om ”verklighetens folk” har diskuterats och definierats, skämtats om och ifrågasatts. Verklighetens folk är personer med de mest skiftande bakgrunder och förutsättningar. I början av veckan mötte jag och Pia Lidwall, gruppledare för kristdemokraterna i Stockholms läns landsting, två kvinnor som tidigt och mitt i livet förlorat sina män. Mötet hade vi vid köksbordet hos en av kvinnorna. Vi fick en introduktion i det angelägna arbete som görs för personer i liknande situationer genom ett antal organisationer och nätverk, som jag visste mycket lite om. Samtalet hade särskilt fokus på hur anhöriga och närstående i det närmaste överges av hälso- och sjukvården i en av de mest traumatiska situationer vi kan hamna i. Jag upptäckte bl.a. att vi missade detta när vi i början av 2000-talet formulerade ”Vårdens värdegrund” i vårt landsting. Mötet i måndags kommer att få betydelse för hur jag tänker inför årets val.
”En schysst deal!”
Folktandvården i Stockholms läns landsting lanserar ”Frisktandvård. Tandvård till fast pris.” I går lanserades Frisktandvården med många medarbetare (det verkade som alla var där) på Cirkus. Jag fick förmånen att medverka och vill önska all framgång när invånarna som fyllt 20 år kan teckna ”en schysst deal” från den 10 februari. Jag hävdar att det är en friskvårdssatsning värd namnet. Den här gången var inte Stockholms läns landsting först, vi var näst sist.
Tänkvärt citat:
- se inledningen till dagens reflexioner!
Reflexioner 2010:04
Our Values (IHI)
“Focus on Subject Matter: Our concerns are health and health care; we are not wedded to specific methodologies. We remain always open to new approaches to the continual improvement of care. Results for patients and communities define our success”
De av mina reflexionsläsare som jag haft förmånen att kommunicera med sedan hösten 2004 har kunna uppmärksamma att jag då och då återkommer och återvänder till lärdomar och inspiration som jag hämtat från IHI, Institute for Health Care Improvement. Citatet ovan är från IHI.s ”Our Values”. Det som uttrycks här, skulle jag önska kunna vara en utgångspunkt för det politiska samtalet. Inför årets valrörelse är jag rädd för att den polariserande debatten, snarare än det sansade samtalet, kommer att prägla partier och massmedia.
Under veckoslutet kommer jag att ägna mig åt fördjupning, skrivande och reflekterande inför det jag önskar att mitt parti skall gå till val på i år. IHI och BMJ, Britisch Medical Journal anordnar varje år ett internationellt forum, en 3-4 dagars konferens i år i Nice, Frankrike, den 20-23 april. Och jag är glad för att ha inbjudits att medverka i ett seminarium med rubriken: “Who is responsible?” - Governance of quality and safety in healthcare, the role of professional leaders, boards and trustees.” Tänk om några av er som läser den här veckans reflexioner har idéer som ni vill dela med er av och ge mig. För sådana bidrag skulle jag bli mycket tacksam.
Ny lag skall (s)toppa…
Jag läser i Dagens Medicins senaste nummer att Ylva Johansson och hennes parti vid en valvinst och regeringsbildare skall stoppa försäljning av universitetssjukhus. Kravet på att förbjuda avyttring av akutsjukhus finns inte med längre. Tio år efter konverteringen av St. Görans sjukhus till Capio St. Göran har utvecklingen hunnit ikapp socialdemokraterna. Jag vill vara generös och beteckna sinnesändringen som ett uttryck för politisk mognad. I förhållande till debatten 1999 och med tillkomsten av ”stopplagen” den hösten är den förändrade inställningen synnerligen välkommen.
Verklighetens folk
Göran Hägglunds sommartal 2009 om ”verklighetens folk” har diskuterats och definierats, skämtats om och ifrågasatts. Verklighetens folk är personer med de mest skiftande bakgrunder och förutsättningar. I början av veckan mötte jag och Pia Lidwall, gruppledare för kristdemokraterna i Stockholms läns landsting, två kvinnor som tidigt och mitt i livet förlorat sina män. Mötet hade vi vid köksbordet hos en av kvinnorna. Vi fick en introduktion i det angelägna arbete som görs för personer i liknande situationer genom ett antal organisationer och nätverk, som jag visste mycket lite om. Samtalet hade särskilt fokus på hur anhöriga och närstående i det närmaste överges av hälso- och sjukvården i en av de mest traumatiska situationer vi kan hamna i. Jag upptäckte bl.a. att vi missade detta när vi i början av 2000-talet formulerade ”Vårdens värdegrund” i vårt landsting. Mötet i måndags kommer att få betydelse för hur jag tänker inför årets val.
”En schysst deal!”
Folktandvården i Stockholms läns landsting lanserar ”Frisktandvård. Tandvård till fast pris.” I går lanserades Frisktandvården med många medarbetare (det verkade som alla var där) på Cirkus. Jag fick förmånen att medverka och vill önska all framgång när invånarna som fyllt 20 år kan teckna ”en schysst deal” från den 10 februari. Jag hävdar att det är en friskvårdssatsning värd namnet. Den här gången var inte Stockholms läns landsting först, vi var näst sist.
Tänkvärt citat:
- se inledningen till dagens reflexioner!
Thursday, January 28, 2010
Reflexioner 2010:03
2010-01-28
Reflexioner 2010:03
Inte bara Fredrik och Mona avgör valet
Det är alltid spännande med politiska dueller. Men jag tycker att det är för mycket fokusering på Fredrik (m) och Mona (S). Utan sina allierade står dom sig tämligen slätt. I Agenda på söndag möts alla partiledarna sägs det. Så bör det vara kombinerat med flera dueller. Timbro ordnar lunchduell mellan Göran Hägglund (KD) och Ylva Johansson (S) den 18 februari. Det är ett bra exempel. Kanske vore det inte helt ur vägen med en duell mellan Mona och Lars Ohly också. Väljarna söker information och vägledning. Det skulle vara intressant att få veta hur dom skulle svara om ett massmedium inbjöd till något dylikt.
Nominering i lördags – nu blir det valrörelse
Mitt partidistrikt höll nomineringsstämma i lördags. Nu är det så, att jag nominerats till första namn på landstingslistan ytterligare en gång. Jag är naturligtvis tacksam för förtroendet och lovar göra vad jag kan för att vi kristdemokrater ska göra ett bra val, gärna jämförbart med resultatet 1998. När partidistriktet möts i mitten av mars till ordinarie distriktsstämma fullföljs nomineringen, inte minst i fråga om riksdagslistans nedre del. Riksdagslistan kommer att toppas av vår partiledare Göran Hägglund.
Vilken politik ska vi driva fram till tredje söndagen i september? En del av arbetet har ledningarna för allianspartierna i riksdagen lovat att fixa via ett antal arbetsgrupper. En av grupperna arbetar med hälso- och sjukvård. Deras arbete intresserar mig mest. Men så måste vi ge en vision för hälso- och sjukvårdens framtid i stockholmsregionen. Och då har jag tänkt att vi kristdemokrater ska stå för en vision och ett program som gör att väljarnas intresse fokuseras på mitt parti framför andra. Jag ber inte om ursäkt för denna ödmjuka attityd.
Och mitt parti och jag själv behöver röster. Några lovade under hösten förra året och en del andra efter mina reflexioner förra veckan att ge mig sin röst. Alla som läser mina reflexioner röstar inte i mitt landsting. Men ni som har möjlighet till det, kan inte ni maila tillbaka och berätta hur ni ser på saken?
Tusen kristdemokrater på Kommun- och landstingsdagar
När mer än tusen kristdemokrater möts till de årliga kommun- och landstingsdagarna i Jönköping i morgon och på lördag, så är det laddat med spännande program, seminarier och utställningar. Hit kommer kristdemokrater med ett äkta engagemang och en iver att ladda för en framgångsrik valrörelse. Jag har förmånen att få moderera ett seminarium om välfärdens finansiering med Mats Odell och Acko Ankarberg Johansson som aktörer. Tänk om vi kan lösa den frågan under några timmar vid Vätterns strand. Vi satsar på det, tycker jag.
Tänkvärt citat:
”Det bästa är att veta vad man letar efter innan man början leta efter det.”
(Nalle Puh)
Reflexioner 2010:03
Inte bara Fredrik och Mona avgör valet
Det är alltid spännande med politiska dueller. Men jag tycker att det är för mycket fokusering på Fredrik (m) och Mona (S). Utan sina allierade står dom sig tämligen slätt. I Agenda på söndag möts alla partiledarna sägs det. Så bör det vara kombinerat med flera dueller. Timbro ordnar lunchduell mellan Göran Hägglund (KD) och Ylva Johansson (S) den 18 februari. Det är ett bra exempel. Kanske vore det inte helt ur vägen med en duell mellan Mona och Lars Ohly också. Väljarna söker information och vägledning. Det skulle vara intressant att få veta hur dom skulle svara om ett massmedium inbjöd till något dylikt.
Nominering i lördags – nu blir det valrörelse
Mitt partidistrikt höll nomineringsstämma i lördags. Nu är det så, att jag nominerats till första namn på landstingslistan ytterligare en gång. Jag är naturligtvis tacksam för förtroendet och lovar göra vad jag kan för att vi kristdemokrater ska göra ett bra val, gärna jämförbart med resultatet 1998. När partidistriktet möts i mitten av mars till ordinarie distriktsstämma fullföljs nomineringen, inte minst i fråga om riksdagslistans nedre del. Riksdagslistan kommer att toppas av vår partiledare Göran Hägglund.
Vilken politik ska vi driva fram till tredje söndagen i september? En del av arbetet har ledningarna för allianspartierna i riksdagen lovat att fixa via ett antal arbetsgrupper. En av grupperna arbetar med hälso- och sjukvård. Deras arbete intresserar mig mest. Men så måste vi ge en vision för hälso- och sjukvårdens framtid i stockholmsregionen. Och då har jag tänkt att vi kristdemokrater ska stå för en vision och ett program som gör att väljarnas intresse fokuseras på mitt parti framför andra. Jag ber inte om ursäkt för denna ödmjuka attityd.
Och mitt parti och jag själv behöver röster. Några lovade under hösten förra året och en del andra efter mina reflexioner förra veckan att ge mig sin röst. Alla som läser mina reflexioner röstar inte i mitt landsting. Men ni som har möjlighet till det, kan inte ni maila tillbaka och berätta hur ni ser på saken?
Tusen kristdemokrater på Kommun- och landstingsdagar
När mer än tusen kristdemokrater möts till de årliga kommun- och landstingsdagarna i Jönköping i morgon och på lördag, så är det laddat med spännande program, seminarier och utställningar. Hit kommer kristdemokrater med ett äkta engagemang och en iver att ladda för en framgångsrik valrörelse. Jag har förmånen att få moderera ett seminarium om välfärdens finansiering med Mats Odell och Acko Ankarberg Johansson som aktörer. Tänk om vi kan lösa den frågan under några timmar vid Vätterns strand. Vi satsar på det, tycker jag.
Tänkvärt citat:
”Det bästa är att veta vad man letar efter innan man början leta efter det.”
(Nalle Puh)
Friday, January 22, 2010
Reflexioner 2010:02
2010-01-22
Reflexioner 2010:02
Populism eller politik eller statsmannakonst?
Årets valrörelse kommer inte att präglas av statsmannakonst, misstänker jag. Men sannolikt kommer den att präglas av politik och mycket politik, i bemärkelsen partipolitik – trots ”Allians för Sverige” och det s.k. ”rödgröna alternativet”. Och med partipolitik menar jag val av kampanjmetod som handlar mer om det egna partiets välfärd än människornas. Jag påstår att populism har präglat inledningen av valrörelsen hittills. Vad menar jag då med statsmannakonst? Det finns säkert mycket bra definitioner på begreppet Min enkla definition är att man ser partier och politiskt valda församlingar som medel och inte som mål. (Jag har googlat på begreppet och sett att det i det sammanhanget går att återfinna det i 8~190 artiklar medan populism går att hitta på 1.530.000 ställen…Se f.ö. citaten sist i mina reflexioner)
Partiledardebatten i riksdagen i onsdags liksom ett och annat massmedieproducerat debattprogram under hösten och vintern är tecken på att valrörelsen är igång och att populism är ett framträdande drag. Exempel på det är bl.a. debatten om sjukförsäkringen. Jag har hört s-företrädare tala om att man omprövat sin politik sedan man regerade under förra perioden. Omprövning har skett. Men i hur många varv är svårt att veta, eftersom den politik som presenterades i början av veckan i långa stycken mycket påminner om den man drev i regeringsställning. En skillnad är att den är otydligare och ofinansierad. Att den är ofinansierad är i sin ordning, eftersom man inte vet vad det egna förslaget skulle kosta.
Rubriker och patientsäkerhet
Idag toppar Svenska Dagbladet med svart rubrik i stil med …”ännu ett dödsfall på Astrid Lindgren…” Dödsfallet är tragiskt och bekymmersamt och ger anledning till åtgärder. Åtgärder som sjukhuset har vidtagit och skall hedras för. Men ibland upplever jag att SvD har fokus på ett enda av landets sjukhus och möjligen med Västerås som undantag. Om Socialstyrelsen har rätt i sin bedömning så tillfogas var tolfte patient som läggs in en vårdskada som inte hör ihop med sjukdomen och uppemot eller omkring 3~000 patienter dör en undvikbar död på svenska sjukhus. Medieuppmärksamheten kan vara värdefull och vägledande om den inte förs så ensidigt som jag tycker präglar Svenska Dagbladets artiklar.
Kan det vara sant?
Jag läste några citat från partiledardebatten i riksdagen i onsdags. Ett var efter Mona Sahlin, som skulle ha sagt att hon suttit i ett oräkneligt antal regeringar. Det måste betecknas som ett gigantiskt rekord som ingen politiker före eller efter henne kommer att kunna nå upp till.
Nominering i morgon
Mitt partidistrikt håller nomineringsstämma i morgon. På förslag till första namn på landstingslistan finns mitt. Så här dags i morgon, dvs. någon gång under eftermiddagen, så vet jag mer.
Tänkvärda citat:
”Statsmannakonst gav inga resultat”
(NE)
” …har inte någon artikel om statsmannakonst ännu.”
Svenskspråkiga Wikipedia
Reflexioner 2010:02
Populism eller politik eller statsmannakonst?
Årets valrörelse kommer inte att präglas av statsmannakonst, misstänker jag. Men sannolikt kommer den att präglas av politik och mycket politik, i bemärkelsen partipolitik – trots ”Allians för Sverige” och det s.k. ”rödgröna alternativet”. Och med partipolitik menar jag val av kampanjmetod som handlar mer om det egna partiets välfärd än människornas. Jag påstår att populism har präglat inledningen av valrörelsen hittills. Vad menar jag då med statsmannakonst? Det finns säkert mycket bra definitioner på begreppet Min enkla definition är att man ser partier och politiskt valda församlingar som medel och inte som mål. (Jag har googlat på begreppet och sett att det i det sammanhanget går att återfinna det i 8~190 artiklar medan populism går att hitta på 1.530.000 ställen…Se f.ö. citaten sist i mina reflexioner)
Partiledardebatten i riksdagen i onsdags liksom ett och annat massmedieproducerat debattprogram under hösten och vintern är tecken på att valrörelsen är igång och att populism är ett framträdande drag. Exempel på det är bl.a. debatten om sjukförsäkringen. Jag har hört s-företrädare tala om att man omprövat sin politik sedan man regerade under förra perioden. Omprövning har skett. Men i hur många varv är svårt att veta, eftersom den politik som presenterades i början av veckan i långa stycken mycket påminner om den man drev i regeringsställning. En skillnad är att den är otydligare och ofinansierad. Att den är ofinansierad är i sin ordning, eftersom man inte vet vad det egna förslaget skulle kosta.
Rubriker och patientsäkerhet
Idag toppar Svenska Dagbladet med svart rubrik i stil med …”ännu ett dödsfall på Astrid Lindgren…” Dödsfallet är tragiskt och bekymmersamt och ger anledning till åtgärder. Åtgärder som sjukhuset har vidtagit och skall hedras för. Men ibland upplever jag att SvD har fokus på ett enda av landets sjukhus och möjligen med Västerås som undantag. Om Socialstyrelsen har rätt i sin bedömning så tillfogas var tolfte patient som läggs in en vårdskada som inte hör ihop med sjukdomen och uppemot eller omkring 3~000 patienter dör en undvikbar död på svenska sjukhus. Medieuppmärksamheten kan vara värdefull och vägledande om den inte förs så ensidigt som jag tycker präglar Svenska Dagbladets artiklar.
Kan det vara sant?
Jag läste några citat från partiledardebatten i riksdagen i onsdags. Ett var efter Mona Sahlin, som skulle ha sagt att hon suttit i ett oräkneligt antal regeringar. Det måste betecknas som ett gigantiskt rekord som ingen politiker före eller efter henne kommer att kunna nå upp till.
Nominering i morgon
Mitt partidistrikt håller nomineringsstämma i morgon. På förslag till första namn på landstingslistan finns mitt. Så här dags i morgon, dvs. någon gång under eftermiddagen, så vet jag mer.
Tänkvärda citat:
”Statsmannakonst gav inga resultat”
(NE)
” …har inte någon artikel om statsmannakonst ännu.”
Svenskspråkiga Wikipedia
Friday, January 15, 2010
Reflexioner 2010:01
2010-01-15
Reflexioner 2010:01
TioHundra – ett framgångsprojekt som får tid på sig
I och med utgången av år 2010 var det ursprungligen tänkt att Tiohundra skulle kunna fortsätta i någon permanent form, eller läggas ner. Efter överläggningar under senhösten kom vi i går fram till att Tiohundraprojektet får även åren 2011 och 2012 på sig för att fortsätta det framgångsrika arbetet och finna framtidsformen. Detta skedde över alla parti- och blockgränser. En del behöver reformeras och förändras, men i allt väsentligt ändras inte de yttre förutsättningarna. Jag är övertygad om att Tiohundra är en samverkansform för praktiskt taget all vård och omsorg, utom barnomsorg och tandvård, har framtiden för sig.
Valåret har börjat – men hur slutar det?
Jag önskar att jag visste vilken utgång valet i september får. Spekulationerna om valresultatet och regeringsmöjligheter kommer nu allt tätare. Och dom blir inte sannare för det.
Nu ska jag berätta vad jag tycker om valrörelsen. Om valrörelsen tycker jag. Nästa lördag kommer vi att besluta om nomineringarna till riksdag och landsting i mitt partidistrikt, Stockholms län. Nu pekar det mesta på att mitt namn kommer att stå först på landstingslistan. Alla gillar inte det och det gör inte så mycket. Jag skulle bli mycket nöjd om 85 procent röstar på nåt annat parti än mitt. Anspråkslöst och realistiskt.
Några av opinionsmätarna pekar på att det skulle vara kört för kristdemokraterna. En del debattörer hoppas att det bli så. Jag och många andra kommer att arbeta för att vi kristdemokrater får ett valresultat som påminner om det som vi fick i 1998 års val. Vid tiden för Almedalsveckan låg vi kring 4 procent och i valet ett par månader senare så nådde vi nästan 12 procent. Jag påstår att det kan hända igen. Och kristdemokraterna kan bli den nya alliansens andra största parti. Det är ett realistiskt mål som jag gärna arbetar för.
Ny tid, nya Apotek
På söndag inviger Göran Hägglund, partiledare och socialminister, det första privata apoteket efter den s.k. omregleringen av apoteksverksamheten i Sverige. Det sker vi Apoteket Påfågeln vid Kungsholms torg kl. 14.30.
Ett tänkvärt citat:
”Ju mer sand som runnit genom livets timglas, desto klarare ser vi genom det.”
Nicollò Machiavelli
Reflexioner 2010:01
TioHundra – ett framgångsprojekt som får tid på sig
I och med utgången av år 2010 var det ursprungligen tänkt att Tiohundra skulle kunna fortsätta i någon permanent form, eller läggas ner. Efter överläggningar under senhösten kom vi i går fram till att Tiohundraprojektet får även åren 2011 och 2012 på sig för att fortsätta det framgångsrika arbetet och finna framtidsformen. Detta skedde över alla parti- och blockgränser. En del behöver reformeras och förändras, men i allt väsentligt ändras inte de yttre förutsättningarna. Jag är övertygad om att Tiohundra är en samverkansform för praktiskt taget all vård och omsorg, utom barnomsorg och tandvård, har framtiden för sig.
Valåret har börjat – men hur slutar det?
Jag önskar att jag visste vilken utgång valet i september får. Spekulationerna om valresultatet och regeringsmöjligheter kommer nu allt tätare. Och dom blir inte sannare för det.
Nu ska jag berätta vad jag tycker om valrörelsen. Om valrörelsen tycker jag. Nästa lördag kommer vi att besluta om nomineringarna till riksdag och landsting i mitt partidistrikt, Stockholms län. Nu pekar det mesta på att mitt namn kommer att stå först på landstingslistan. Alla gillar inte det och det gör inte så mycket. Jag skulle bli mycket nöjd om 85 procent röstar på nåt annat parti än mitt. Anspråkslöst och realistiskt.
Några av opinionsmätarna pekar på att det skulle vara kört för kristdemokraterna. En del debattörer hoppas att det bli så. Jag och många andra kommer att arbeta för att vi kristdemokrater får ett valresultat som påminner om det som vi fick i 1998 års val. Vid tiden för Almedalsveckan låg vi kring 4 procent och i valet ett par månader senare så nådde vi nästan 12 procent. Jag påstår att det kan hända igen. Och kristdemokraterna kan bli den nya alliansens andra största parti. Det är ett realistiskt mål som jag gärna arbetar för.
Ny tid, nya Apotek
På söndag inviger Göran Hägglund, partiledare och socialminister, det första privata apoteket efter den s.k. omregleringen av apoteksverksamheten i Sverige. Det sker vi Apoteket Påfågeln vid Kungsholms torg kl. 14.30.
Ett tänkvärt citat:
”Ju mer sand som runnit genom livets timglas, desto klarare ser vi genom det.”
Nicollò Machiavelli
Subscribe to:
Posts (Atom)