2008-08-21
Reflexioner 2008:21
Upphandlingen av Nya Karolinska fick en tidplan idag
Idag har landstingsstyrelsens FoUU-utskott beslutat om en genomförande- och tidplan för arbetet med OPS-upphandlingen för Nya Karolinska. Samtalet inför beslutet var bra, gav vägledning och reste många intressanta frågor, varav de flesta kunde besvaras på ett uttömmande sätt. Andra frågor får vi återkomma till. Nu, om någonsin, är det på riktigt.
Som jag noterade i förra veckans reflexioner skall sjukhuset byggas under åren 2011-2014, fram till början av 2011 fortgår planering och upphandling. Vi räknar med att utse vinnande OPS-konsortium till årsskiftet 2009-2010. Innan jul år 2015, planerar vi för öppnande och inflyttningsåret kommer att behövas för utrustning, tester etc.
Sjukvården i Södertälje
Den rödgröna oppositionen i Stockholms läns landsting anser att sjukvården vid Södertälje sjukhus är hotad. Detta, skriver Dagens Medicin, skulle bero på att alliansledningen i landstinget sagt nej till en framställan från sjukhuset på 20 extra miljoner. … ska dom säga, som hade långtgående planer på att lägga ner sjukhuset tillsammans med Norrtälje sjukhus för så där 5 år sedan. Då valde jag och min partigrupp att gå emot nedläggningsplanerna och vi ställde oss bakom ett ganska tufft besparingsprogram på omkring 50 miljoner för Södertälje sjukhus. Det blev senare landstingets beslut och akutsjukhuset är kvar och skall vara kvar och kommer att utvecklas.
Som framgått av lokala och andra medier, så pågår samtal om etablering av ett samarbete mellan sjukhuset och ett privatägt vårdföretag, Global Health Partner, som inriktar sig på vård av personer med överviktsproblem. Det är nog bara ett majoritetsskifte som skulle hindra den utvecklingen. Här kan vi ha en vision om ett kvalificerat centrum för vård, forskning och utveckling kring ett växande problem (…om uttrycket tillåts)
Vårdcentral som riktar sig till invandrare
– Vi kan nå de invandrarkvinnor som i dag inte vill komma till sjukvården, säger läkaren Adam Halimonson, som har sett goda möjligheter att möta invandrares särskilda behov i vården. Planerna möts direkt av hård kritik, framför allt från socialdemokraternas kvinnoförbunds ordförande.
Inom ramen för det tillgänglighetsstärkande Vårdval Stockholm finns åtminstone två vårdcentraler som uttryckt intresse för att starta verksamhet med inriktning mot vissa etniska eller religiösa grupper av människor.
Nalin Pekgul, ordförande i socialdemokraternas kvinnoförbund, reagerar och är mycket kritisk till tanken på etniska vårdcentraler och tror att de kan bidra till en segregation av vården. Jag påstår att hon har helt fel.
Nalin Pekgul spekulerar i hur det skulle vara om Livets Ord öppnar vårdcentral och tramsar vidare i traditionell utvecklingsfientlig stil. Har hon inte fattat att det är patienterna som väljer och att dom ska ha den friheten och möjligheten och att det är och bör vara en vägledande princip för 2000-talets sjukvårdshuvudmän.
Tandvårdsreformen på plats…
På försommaren antog jag regeringens uppdrag att vara ordförande i ”Nämnden för statligt tandvårdsstöd”. Nu har jag och styrelsen tillträtt och börjar vårt arbete. Det kommer att bli mycket spännande. Den slutsatsen drar jag efter de möten jag haft med hittills utsedda ledamöter och de medarbetare som skall arbeta med reformen. Det sker med bas hos nuvarande Läkemedelsförmånsnämnden, som snart byter namn till Tandvårds- och läkemedelsförmånsverket.
Det har hunnit bli några intressanta samtal från patienter och tandläkare. Frågorna och undringarna är många i början. Från patienterna handlar frågorna om prissättningen och varför inte munhålans alla tänder och behandlingar ingår. Från tandläkarna handlar det mest om oron för ökande byråkrati och administrativa bördor. Reformen är knappt två månader gammal, så jag drar inga slutsatser ännu.
Ett tänkvärt citat:
”Många som yttrar sig har ingen egen mening, bara motsatsen till andras."
Olle Holmberg
Thursday, August 21, 2008
Friday, August 15, 2008
Reflexioner 2008:20
2008-08-15
Reflexioner 2008:20
Sommaren är i stort sett förbi…
För min egen del har sommarledigheten, som tog slut för ett par veckor sedan, dominerats av målning av fritidshuset i Hamrånge-fjärden. Men tiden har erbjudit möjligheter att följa tidningar och andra massmedier. Inga kriser eller större problem i landstinget och dess verksamheter har jag noterat, dessbättre. Utvärderingen av Vårdval Stockholm pekar åt rätt håll och öppenheten från landstingsalliansen att justera där det behöver justeras tas emot positivt, så vitt jag kan se och har hört.
Sommareko
Jag har hört berättas från Almedalsveckan att Vårdval Stockholm var uppe till diskussion även i seminarier när Vårdval Stockholm inte fanns på agendan. Det är lite intressant att intresset för vad som händer i Stockholm har så stor betydelse för vårddebatten i allmänhet. Anledningen tror jag är att man erfarenhetsmässigt vet att reformer på borgerligt initiativ ofta leder till reformer i flera, för att inte säga flertalet, landsting som väljer att följa utvecklingen hos oss. Och då erinrar jag mig ett citat av Ralph Lédel: …”i Stockholm följer vi inte utvecklingen, vi leder den…”
”Socialdemokraterna publicerar…”
I veckan läste jag i Aktuellt i politiken (s), att en krönikör påstår att anledningen till att Capio AB, Carema och några andra privat ägda vårdbolag gör vinst är ”guldkantade avtal” med borgerligt styrda landsting. Detta påstås utan anspråk på att sakligt leda i bevis. Jag undrar om skribenten över huvud taget har en aning om hur vårdavtalet med Capio St. Göran ser ut i relation till avtalen med landstingets egna sjukhus. Tyvärr behöver inte politiska påståenden ha med sakförhållanden att göra.
Att ägarna till Maria Beroendecentrum drivit en angelägen verksamhet med hög kvalitet i kombination med stora överskott och stora utdelningar till ägarna, baserat på avtal med vårt landsting är den senaste nyheten. Dagens Medicin den här veckan inledde med uppföljare i flera tidningar. Det intressanta med den uppgiften är, tycker jag, att de senaste årens vinster och utdelningar baseras på ett förlängt avtal från den s-ledda majoritetsperioden. Att Dag Larsson (s) tycker illa om det nu, inger ingen respekt för den harmsenhet han känner och ger uttryck för i mediekommentarerna.
Nya Karolinska får en tidplan
Nästa vecka beslutar landstingsstyrelsens FoUU-utskott om en genomförande- och tidplan för arbetet med OPS-upphandlingen för Nya Karolinska. Efter flera års planering, diskussioner, formgivningstävling, etablering av en särskild NKS-förvaltning mm, så är vi nu framme vid den tidpunkt vi behöver lägga beslutsamma planer för genomförandet.
Sjukhuset skall byggas under åren 2011-2014, fram till början av 2011 fortgår planering och upphandling. Beslut om vinnande OPS-konsortium planerar vi till årsskiftet 2009-2010. År 2015, dvs. inflyttningsåret, kommer att behövas för utrustning, tester etc. Som vi nu ser det, så kan det bli invigning och nyttjande nära före jul 2015.
Ett tänkvärt citat:
”Någon har sagt att journalistik är att sålla agnarna från vetet och sedan publicera agnarna."
Alf Martin
Reflexioner 2008:20
Sommaren är i stort sett förbi…
För min egen del har sommarledigheten, som tog slut för ett par veckor sedan, dominerats av målning av fritidshuset i Hamrånge-fjärden. Men tiden har erbjudit möjligheter att följa tidningar och andra massmedier. Inga kriser eller större problem i landstinget och dess verksamheter har jag noterat, dessbättre. Utvärderingen av Vårdval Stockholm pekar åt rätt håll och öppenheten från landstingsalliansen att justera där det behöver justeras tas emot positivt, så vitt jag kan se och har hört.
Sommareko
Jag har hört berättas från Almedalsveckan att Vårdval Stockholm var uppe till diskussion även i seminarier när Vårdval Stockholm inte fanns på agendan. Det är lite intressant att intresset för vad som händer i Stockholm har så stor betydelse för vårddebatten i allmänhet. Anledningen tror jag är att man erfarenhetsmässigt vet att reformer på borgerligt initiativ ofta leder till reformer i flera, för att inte säga flertalet, landsting som väljer att följa utvecklingen hos oss. Och då erinrar jag mig ett citat av Ralph Lédel: …”i Stockholm följer vi inte utvecklingen, vi leder den…”
”Socialdemokraterna publicerar…”
I veckan läste jag i Aktuellt i politiken (s), att en krönikör påstår att anledningen till att Capio AB, Carema och några andra privat ägda vårdbolag gör vinst är ”guldkantade avtal” med borgerligt styrda landsting. Detta påstås utan anspråk på att sakligt leda i bevis. Jag undrar om skribenten över huvud taget har en aning om hur vårdavtalet med Capio St. Göran ser ut i relation till avtalen med landstingets egna sjukhus. Tyvärr behöver inte politiska påståenden ha med sakförhållanden att göra.
Att ägarna till Maria Beroendecentrum drivit en angelägen verksamhet med hög kvalitet i kombination med stora överskott och stora utdelningar till ägarna, baserat på avtal med vårt landsting är den senaste nyheten. Dagens Medicin den här veckan inledde med uppföljare i flera tidningar. Det intressanta med den uppgiften är, tycker jag, att de senaste årens vinster och utdelningar baseras på ett förlängt avtal från den s-ledda majoritetsperioden. Att Dag Larsson (s) tycker illa om det nu, inger ingen respekt för den harmsenhet han känner och ger uttryck för i mediekommentarerna.
Nya Karolinska får en tidplan
Nästa vecka beslutar landstingsstyrelsens FoUU-utskott om en genomförande- och tidplan för arbetet med OPS-upphandlingen för Nya Karolinska. Efter flera års planering, diskussioner, formgivningstävling, etablering av en särskild NKS-förvaltning mm, så är vi nu framme vid den tidpunkt vi behöver lägga beslutsamma planer för genomförandet.
Sjukhuset skall byggas under åren 2011-2014, fram till början av 2011 fortgår planering och upphandling. Beslut om vinnande OPS-konsortium planerar vi till årsskiftet 2009-2010. År 2015, dvs. inflyttningsåret, kommer att behövas för utrustning, tester etc. Som vi nu ser det, så kan det bli invigning och nyttjande nära före jul 2015.
Ett tänkvärt citat:
”Någon har sagt att journalistik är att sålla agnarna från vetet och sedan publicera agnarna."
Alf Martin
Wednesday, June 25, 2008
Reflexioner 2008:19
2008-06-25
Reflexioner 2008:19
Socialdemokraterna varnar…
För ett par veckor sedan så varnade socialdemokraternas Ylva Johansson alla som vill köpa apotek. ”Vi ska riva upp reformen om vi vinner nästa val”, var budskapet. Bra, då vet vi det. Socialdemokraternas Ingela Nylund Watz i vårt landsting hotar med att riva upp beslutet om finansiering och upphandling av Nya Karolinska. Då vet vi det.
Att hota med att riva upp i demokratisk ordning fattade beslut, tycker jag är ett tecken på politisk omognad i synnerhet som om man inte samtidigt levererar alternativ, som helst bör vara något annat än att låta allt bli vid det är.
Att riva är tydligen dagens oppositionstema från socialdemokraterna. Och riva kan man göra utan ritning, men att bygga kräver planering och bra ritningar.
Alliansen och opinionen
Hur ska det gå för alliansen i nästa val? Ingen vet, utom de kommentatorer som nu infört en riksdagsspärr i opinionsmätningarna. Jag tänker på kommentarerna till de senaste mätningarna då det ser ut som att sverigedemokraterna får ökat stöd. Riksdagsspärren är en spärr i riksdagsval och bara där. Landstingsspärren är en spärr för inval i landsting och inget annat. Resten är spekulationer och bara spekulationer.
Och hur ska det gå för kristdemokraterna, som nu betecknats som utrotningshotat parti, även av vanligtvis balanserade kommentatorer. Jag tror att det kommer att gå bra för kristdemokraterna även i nästa val. Jag tror dessutom att det kommer att gå bra för alliansen, både nationellt och i vårt landsting. Om jag inte trodde det, så skulle jag lägga av direkt. Varför ödsla tid på något jag inte tror på? Jag vill satsa min tid på något jag tror på, och det är den politik som kristdemokraterna driver.
I morgon…
I morgon den här tiden inleds kristdemokraternas riksting i Norrköping. Viktiga framtidsfrågor skall diskuteras och beslutas. Själv har jag för avsikt att se till att vi får en tydlig politisk inriktning som stöder vårdpersonal som gärna vill knoppa av hittills landstingsägd verksamhet till personalägda vårdföretag. Det finns massor med goda exempel i vårt landsting, det finns ingenting att vara rädd för, inte ens bromsande socialdemokrater, eftersom dom i majoritet inte gör något för att riva ner etableringar som byggt på personalens intresse att starta eget.
Ett tänkvärt citat:
”Lär som om du skulle leva för evigt. Lev som om du skulle dö i morgon."
Mahatma Gandhi
Reflexioner 2008:19
Socialdemokraterna varnar…
För ett par veckor sedan så varnade socialdemokraternas Ylva Johansson alla som vill köpa apotek. ”Vi ska riva upp reformen om vi vinner nästa val”, var budskapet. Bra, då vet vi det. Socialdemokraternas Ingela Nylund Watz i vårt landsting hotar med att riva upp beslutet om finansiering och upphandling av Nya Karolinska. Då vet vi det.
Att hota med att riva upp i demokratisk ordning fattade beslut, tycker jag är ett tecken på politisk omognad i synnerhet som om man inte samtidigt levererar alternativ, som helst bör vara något annat än att låta allt bli vid det är.
Att riva är tydligen dagens oppositionstema från socialdemokraterna. Och riva kan man göra utan ritning, men att bygga kräver planering och bra ritningar.
Alliansen och opinionen
Hur ska det gå för alliansen i nästa val? Ingen vet, utom de kommentatorer som nu infört en riksdagsspärr i opinionsmätningarna. Jag tänker på kommentarerna till de senaste mätningarna då det ser ut som att sverigedemokraterna får ökat stöd. Riksdagsspärren är en spärr i riksdagsval och bara där. Landstingsspärren är en spärr för inval i landsting och inget annat. Resten är spekulationer och bara spekulationer.
Och hur ska det gå för kristdemokraterna, som nu betecknats som utrotningshotat parti, även av vanligtvis balanserade kommentatorer. Jag tror att det kommer att gå bra för kristdemokraterna även i nästa val. Jag tror dessutom att det kommer att gå bra för alliansen, både nationellt och i vårt landsting. Om jag inte trodde det, så skulle jag lägga av direkt. Varför ödsla tid på något jag inte tror på? Jag vill satsa min tid på något jag tror på, och det är den politik som kristdemokraterna driver.
I morgon…
I morgon den här tiden inleds kristdemokraternas riksting i Norrköping. Viktiga framtidsfrågor skall diskuteras och beslutas. Själv har jag för avsikt att se till att vi får en tydlig politisk inriktning som stöder vårdpersonal som gärna vill knoppa av hittills landstingsägd verksamhet till personalägda vårdföretag. Det finns massor med goda exempel i vårt landsting, det finns ingenting att vara rädd för, inte ens bromsande socialdemokrater, eftersom dom i majoritet inte gör något för att riva ner etableringar som byggt på personalens intresse att starta eget.
Ett tänkvärt citat:
”Lär som om du skulle leva för evigt. Lev som om du skulle dö i morgon."
Mahatma Gandhi
Wednesday, June 11, 2008
Reflexioner 2008:18
2008-06-11
Reflexioner 2008:18
Ett steg till med sikte på Nya Karolinska
”Idag behöver vi visa politiskt mod i fråga om finansiering och val av upphandlingsform. Politiskt mod är agera med utgångspunkt i insikten om vad vår samtids invånare behöver. Det ska kombineras med vad vi anser att det närmaste decenniets stockholmare kan komma att resa av rimliga förväntningar på 2008 års politiska beslutsfattare i fråga om en vårdorganisation som är i balans med de vårdbehov, som samhället skall möta och tillgodose.” Så inledde jag gårdagens debatt i landstingsfullmäktige i ärendet om finansieringen och upphandlingsformen av Nya Karolinska. Det blev i långa stycken en hätsk debatt med mera fokus på hur de politiska samtalen partigruppledningarna emellan förts eller borde ha förts än på ärendets beslutssatser.
Med beslutet om att bygga Nya Karolinska åtar vi oss att prestera något utöver det vanliga. Därför är det särskilt viktigt att vi är klara över vad vi vill uppnå. Och det vi vill uppnå är formulerat på ett bra sätt i projektprogrammet från november förra året och genom förutsättningarna för och resultatet av formgivningstävlingen från 2005-2006. Varje intresserad landstingspolitiker har haft lång tid på sig och mycket information att ösa ur. Nu har vi beslutet att bygga och hur vi skall finansiera och upphandla. Nya Karolinska är inte längre ett projekt i planeringen. Nu inleds den fas i arbetet som skall leda till att patienterna och medarbetarna kan ta sjukhuset i bruk framemot Luciadagen 2015.
De två huvudalternativen för finansiering och upphandling har varit s.k. funktionsupphandling i form av Offentlig Privat Samverkan (OPS) eller i form av en samverkansentreprenad, som mera liknar en för svenska förhållanden traditionell form av byggupphandling.
Samtal har förts med samtliga partier i landstinget avseende val av finansieringslösning. Och vi hade konstaterat, att det inte varit möjligt att uppnå en bred eller total politisk uppslutning bakom något av alternativen. Politisk enighet kräver att alla partier ställer upp bakom ett beslut. Den kompromissvilja som antyddes i debatten i går från oppositionen, var omöjlig att se eller identifiera i de samtal som fördes för en månad sedan.
Under lång tid har jag haft en stark önskan om att nå en bred politisk uppslutning bakom det beslut vi fattade i går. För att nå dithän krävs en äkta kompromissvilja från alla partier. Om vi har misslyckats eller det var en ouppnåelig vision, får jag nog inget svar på.
Fullmäktige beslutade i går om en OPS-upphandling. Metoden är internationellt väl prövad. I landstingsmajoriteten är vi övertygade om att denna finansierings- och genomförandeform ger en högre finansiell förutsägbarhet och minskar riskerna för
fördyringar och förseningar. Som vi uttrycker det i ärendet, kan detta uppnås genom den säkrare projektstyrning som OPS-alternativet erbjuder.
En annan viktig aspekt med OPS-lösningen är att optimera riskfördelningen genom att den externa parten står för den finansiella och operativa risken medan den offentliga aktören står för planeringsrisken.
Vidare är det viktigt att notera att OPS-upphandlingen begränsas till uppförande, ägande och fastighetsdrift av det nya universitetssjukhuset. Den kliniska verksamheten och verksamhetsnära tjänster berörs inte av OPS, utan det är landstingets ansvar.
En funktionsupphandling kommer att ställa nya krav på Stockholms läns landsting som beställare både avseende upphandlingen och uppföljningen. Det kommer därför att knytas kompetenta medarbetare till det fortsatta arbetet. Det är också angeläget at kunskapen om funktionsupphandlingar breddas och fördjupas. Vi planerar därför seminarier och internationella kontakter.
Det politiska klimathotet förstärktes i går
Strax innan fullmäktige behandlade frågan om finansieringen av Nya Karolinska behandlades ett ärende som hade rubriken ”Förbättrade möjligheter för sjukhusen att nyttja sina resurser effektivt och därmed skapa ökad patientnytta”. Oppositionen hade läst in en annan rubrik, nämligen ”nu är det fritt fram för gräddfiler…”. Så fördes debatten i ett allt hätskare tonläge. I besvikelsen över att landstingsalliansen inte lagt fram några gräddfilsförslag, så förde man debatten med den utgångspunkten ändå.
Lågvattenmärkena fick flyttas ner för i stort sett varje inlägg från s, v och mp. Rekordet innehar Birgitta Sevefjord (v), som riktade sig till finanslandstingsrådet Catharina Elmsäter Svärd med en uppmaning att hon borde ha stannat som hotellchef i Södertälje. Uttalandet kan inte ha varit ett oövertänkt hugskott, eftersom det återfinns i ett pressmeddelande. Här stämmer talartipset: ”här är argumentationen svag, Birgitta, så höj rösten!”
För ett par månader sedan reflekterade jag så här: ”… vi har naturligtvis ett stort ansvar själva för det politiska klimatet. Det är vår uppgift – och ingen annans – att medverka till ett sansat samtal i stället för oresonlig debatt i varje fråga. Debatten behövs naturligtvis, ibland för demokratins skull och ibland för klarhetens skull, men vi kan väl vara tydliga utan att i varje läge välja de hårda angreppen.
Hur oense vi än må vara i sak, så måste vi kunna skilja på sak och person i det demokratiska uppgifter vi har som valts med väljarnas förtroende. Jag reagerade starkt mot Birgitta Seve-fjords utfall mot Catharina Elmsäter Svärd. Jag reagerade också starkt när Ingela Nylund Watz i slutet av debatten om Nya Karolinska riktade sig mot mig och deklarerade något i stil med: ”… i den här delen av salen kommer vi inte att lita på dig mer, Stig Nyman…” Några minuter senare, när jag mötte en del av oppositionssidans representanter utanför landstingssalen, så visade det sig att Ingela inte förankrat uttalandet i sin partigrupp.
Gårdagen är förbi
Nu gäller idag och dagarna som kommer. I avslutningen av debatten om Nya Karolinska, så lovade jag att ge allt jag förmår för att Nya Karolinska ska bli det lyckade exempel på förnuftig politik som många av oss drömmer om och planerar för. Hur jag klarar min uppgift som ordförande i Landstingsstyrelsens FoUU-utskott, som fått beredningsuppdraget, kan följas och följas upp.
Ett tänkvärt citat:
”Allt kan bli till vrede, det är lätt, men att bli vred på rätt person i rätt grad och vid rätt tidpunkt, med den rätta avsikten och på det rätta sättet, det är inte lätt.”
Aristoteles
Reflexioner 2008:18
Ett steg till med sikte på Nya Karolinska
”Idag behöver vi visa politiskt mod i fråga om finansiering och val av upphandlingsform. Politiskt mod är agera med utgångspunkt i insikten om vad vår samtids invånare behöver. Det ska kombineras med vad vi anser att det närmaste decenniets stockholmare kan komma att resa av rimliga förväntningar på 2008 års politiska beslutsfattare i fråga om en vårdorganisation som är i balans med de vårdbehov, som samhället skall möta och tillgodose.” Så inledde jag gårdagens debatt i landstingsfullmäktige i ärendet om finansieringen och upphandlingsformen av Nya Karolinska. Det blev i långa stycken en hätsk debatt med mera fokus på hur de politiska samtalen partigruppledningarna emellan förts eller borde ha förts än på ärendets beslutssatser.
Med beslutet om att bygga Nya Karolinska åtar vi oss att prestera något utöver det vanliga. Därför är det särskilt viktigt att vi är klara över vad vi vill uppnå. Och det vi vill uppnå är formulerat på ett bra sätt i projektprogrammet från november förra året och genom förutsättningarna för och resultatet av formgivningstävlingen från 2005-2006. Varje intresserad landstingspolitiker har haft lång tid på sig och mycket information att ösa ur. Nu har vi beslutet att bygga och hur vi skall finansiera och upphandla. Nya Karolinska är inte längre ett projekt i planeringen. Nu inleds den fas i arbetet som skall leda till att patienterna och medarbetarna kan ta sjukhuset i bruk framemot Luciadagen 2015.
De två huvudalternativen för finansiering och upphandling har varit s.k. funktionsupphandling i form av Offentlig Privat Samverkan (OPS) eller i form av en samverkansentreprenad, som mera liknar en för svenska förhållanden traditionell form av byggupphandling.
Samtal har förts med samtliga partier i landstinget avseende val av finansieringslösning. Och vi hade konstaterat, att det inte varit möjligt att uppnå en bred eller total politisk uppslutning bakom något av alternativen. Politisk enighet kräver att alla partier ställer upp bakom ett beslut. Den kompromissvilja som antyddes i debatten i går från oppositionen, var omöjlig att se eller identifiera i de samtal som fördes för en månad sedan.
Under lång tid har jag haft en stark önskan om att nå en bred politisk uppslutning bakom det beslut vi fattade i går. För att nå dithän krävs en äkta kompromissvilja från alla partier. Om vi har misslyckats eller det var en ouppnåelig vision, får jag nog inget svar på.
Fullmäktige beslutade i går om en OPS-upphandling. Metoden är internationellt väl prövad. I landstingsmajoriteten är vi övertygade om att denna finansierings- och genomförandeform ger en högre finansiell förutsägbarhet och minskar riskerna för
fördyringar och förseningar. Som vi uttrycker det i ärendet, kan detta uppnås genom den säkrare projektstyrning som OPS-alternativet erbjuder.
En annan viktig aspekt med OPS-lösningen är att optimera riskfördelningen genom att den externa parten står för den finansiella och operativa risken medan den offentliga aktören står för planeringsrisken.
Vidare är det viktigt att notera att OPS-upphandlingen begränsas till uppförande, ägande och fastighetsdrift av det nya universitetssjukhuset. Den kliniska verksamheten och verksamhetsnära tjänster berörs inte av OPS, utan det är landstingets ansvar.
En funktionsupphandling kommer att ställa nya krav på Stockholms läns landsting som beställare både avseende upphandlingen och uppföljningen. Det kommer därför att knytas kompetenta medarbetare till det fortsatta arbetet. Det är också angeläget at kunskapen om funktionsupphandlingar breddas och fördjupas. Vi planerar därför seminarier och internationella kontakter.
Det politiska klimathotet förstärktes i går
Strax innan fullmäktige behandlade frågan om finansieringen av Nya Karolinska behandlades ett ärende som hade rubriken ”Förbättrade möjligheter för sjukhusen att nyttja sina resurser effektivt och därmed skapa ökad patientnytta”. Oppositionen hade läst in en annan rubrik, nämligen ”nu är det fritt fram för gräddfiler…”. Så fördes debatten i ett allt hätskare tonläge. I besvikelsen över att landstingsalliansen inte lagt fram några gräddfilsförslag, så förde man debatten med den utgångspunkten ändå.
Lågvattenmärkena fick flyttas ner för i stort sett varje inlägg från s, v och mp. Rekordet innehar Birgitta Sevefjord (v), som riktade sig till finanslandstingsrådet Catharina Elmsäter Svärd med en uppmaning att hon borde ha stannat som hotellchef i Södertälje. Uttalandet kan inte ha varit ett oövertänkt hugskott, eftersom det återfinns i ett pressmeddelande. Här stämmer talartipset: ”här är argumentationen svag, Birgitta, så höj rösten!”
För ett par månader sedan reflekterade jag så här: ”… vi har naturligtvis ett stort ansvar själva för det politiska klimatet. Det är vår uppgift – och ingen annans – att medverka till ett sansat samtal i stället för oresonlig debatt i varje fråga. Debatten behövs naturligtvis, ibland för demokratins skull och ibland för klarhetens skull, men vi kan väl vara tydliga utan att i varje läge välja de hårda angreppen.
Hur oense vi än må vara i sak, så måste vi kunna skilja på sak och person i det demokratiska uppgifter vi har som valts med väljarnas förtroende. Jag reagerade starkt mot Birgitta Seve-fjords utfall mot Catharina Elmsäter Svärd. Jag reagerade också starkt när Ingela Nylund Watz i slutet av debatten om Nya Karolinska riktade sig mot mig och deklarerade något i stil med: ”… i den här delen av salen kommer vi inte att lita på dig mer, Stig Nyman…” Några minuter senare, när jag mötte en del av oppositionssidans representanter utanför landstingssalen, så visade det sig att Ingela inte förankrat uttalandet i sin partigrupp.
Gårdagen är förbi
Nu gäller idag och dagarna som kommer. I avslutningen av debatten om Nya Karolinska, så lovade jag att ge allt jag förmår för att Nya Karolinska ska bli det lyckade exempel på förnuftig politik som många av oss drömmer om och planerar för. Hur jag klarar min uppgift som ordförande i Landstingsstyrelsens FoUU-utskott, som fått beredningsuppdraget, kan följas och följas upp.
Ett tänkvärt citat:
”Allt kan bli till vrede, det är lätt, men att bli vred på rätt person i rätt grad och vid rätt tidpunkt, med den rätta avsikten och på det rätta sättet, det är inte lätt.”
Aristoteles
Friday, May 30, 2008
Reflexioner 2008:16
2008-05-30
Reflexioner 2008:16
”Värdigt liv i äldreomsorgen”
Idag har Thorbjörn Larsson överlämnat sitt betänkande ”Värdigt liv i äldreomsorgen” till äldre- och folkhälsominister Maria Larsson. Nu ska vi få en nationellt antagen värdegrund också för omsorgen om våra gamla.
I pressmeddelandet läser jag bl.a. följande: ”Värdegrunden anger den inriktning och de förhållningssätt som ska gälla för äldreomsorgen. Syftet är att tydliggöra den människosyn, de värderingar och de förhållningssätt som ska gälla i den dagliga verksamheten för att kvaliteten ska utvecklas och tilliten till äldreomsorgen öka.”
Hur ska nu detta gå till? Äntligen får kommunpolitikerna något att reflektera kring. Utredare Larssons debattartikel i Dagens Nyheter idag ger bilder av att här finns ett fantastiskt utvecklingsområde.
Hur har det kunnat bli så som det är? Jag vet inte, men misstänker att det kollektivistiska tänkande som präglat svensk politik på tok för länge har lett till en galen politik. Bilden av jämförelse med förskolan är lysande. Vilken förälder, eller ens kommunpolitiker, drömmer om en förskola utan välutbildad personal och pedagogiska riktlinjer? Ingen! Men inom äldreomsorgen har vi låtit det fortgå alltför länge. Nu tänds ett hopp, nu ges fantastiska möjligheter i positivt tänkande och positiva utmaningar. Vilken kommun blir den första som kan betecknas som landets människovärdigaste? Vilket kommunalråd utmanar sina kollegor?
I mitten på 90-talet lanserade Alf Svensson idé och innehåll i ”värdighetsgarantin” för kommunal äldreomsorg. Detta gav mig anledning att lansera idén för hälso- och sjukvården i vårt landsting. Dåvarande finanslandstingsrådet, Bosse Ringholm, tackade för visat intresse och lade skrivelsen åt sidan. På vårvintern 1999, då jag själv tillträtt befattningen som sjukvårdslandstingsråd efter valet 1998, uppvaktades jag av ett par tjänstemän som hittat min skrivelse och då svarade vi på frågan ”vad för vi nu då…? För att göra en lång historia kortare, så ledde detta till två enhälliga beslut i landstingsfullmäktige om etableringen av ”Vårdens Värdegrund”. Arbetet fortgår och har bl.a. lett till många hundra s.k. värdedialoger på flera vårdenheter i vårt landsting.
Att använda samtal om människovärdet i, inför eller efter etiska dilemman i vården, är klokt framsynt och alldeles nödvändigt.
Tack Thorbjörn Larsson för ett gediget, eftertänksamt och framsynt arbete!
”Tänder – snart i var medborgares mun!”
När jag först läste textraden i våras, så trodde jag att den kom från Grönköpings Veckoblad. Men jag läste den i riksdagens snabbprotokoll och var den mening som inledde debatten om tandvårdsreformen ”Statligt tandvårdsstöd”.
Vid närmare eftertanke, så är den ganska klurig och skulle kunna bli resultatet av den tandvårdsreform som etableras från den 1 juli i år. I debatten som följde var s-, v- och mp-talarna mycket kritiska bl.a. därför att reformen ”försenats” ett år… I politiska sammanhang bör man ha högre anspråk på försening, i synnerhet om det varit val strax innan. S, v och mp hade haft mer än en grundskoleperiod på sig att göra något, men valt att avstå. Att man i debatten allt oftare talade om att munhålans utseende och funktion blivit sinnebilden på det nya klassamhället, påskyndade inte reformtakten. Nu är reformen på plats och i funktion om en dryg månad.
Regeringens satsning är inriktad på att tre ytterligare miljarder tillförs tillsammans med de ca tre miljarder som hittills utgjort det statliga stödet. Det är ett mycket stort åtagande, när regeringen dubblar sin insats inom ett angeläget välfärdsområde, inte minst också detta med många äldre personer i fokus.
Det ska bli spännande att följa utvecklingen och resultaten av ambitionerna. Själv har jag fått regeringens uppdrag att som ordförande leda arbetet i ”Nämnden för statligt tandvårdsstöd”. Några av tjänstemännen och forskarna som ska delta i arbetet känner jag sedan tidigare. Så kommer det till några personer med politisk kompetens och erfarenhet.
Ett tänkvärt citat:
”Där olika människor möts skapas nya idéer.”
Mälardalsrådet
Reflexioner 2008:16
”Värdigt liv i äldreomsorgen”
Idag har Thorbjörn Larsson överlämnat sitt betänkande ”Värdigt liv i äldreomsorgen” till äldre- och folkhälsominister Maria Larsson. Nu ska vi få en nationellt antagen värdegrund också för omsorgen om våra gamla.
I pressmeddelandet läser jag bl.a. följande: ”Värdegrunden anger den inriktning och de förhållningssätt som ska gälla för äldreomsorgen. Syftet är att tydliggöra den människosyn, de värderingar och de förhållningssätt som ska gälla i den dagliga verksamheten för att kvaliteten ska utvecklas och tilliten till äldreomsorgen öka.”
Hur ska nu detta gå till? Äntligen får kommunpolitikerna något att reflektera kring. Utredare Larssons debattartikel i Dagens Nyheter idag ger bilder av att här finns ett fantastiskt utvecklingsområde.
Hur har det kunnat bli så som det är? Jag vet inte, men misstänker att det kollektivistiska tänkande som präglat svensk politik på tok för länge har lett till en galen politik. Bilden av jämförelse med förskolan är lysande. Vilken förälder, eller ens kommunpolitiker, drömmer om en förskola utan välutbildad personal och pedagogiska riktlinjer? Ingen! Men inom äldreomsorgen har vi låtit det fortgå alltför länge. Nu tänds ett hopp, nu ges fantastiska möjligheter i positivt tänkande och positiva utmaningar. Vilken kommun blir den första som kan betecknas som landets människovärdigaste? Vilket kommunalråd utmanar sina kollegor?
I mitten på 90-talet lanserade Alf Svensson idé och innehåll i ”värdighetsgarantin” för kommunal äldreomsorg. Detta gav mig anledning att lansera idén för hälso- och sjukvården i vårt landsting. Dåvarande finanslandstingsrådet, Bosse Ringholm, tackade för visat intresse och lade skrivelsen åt sidan. På vårvintern 1999, då jag själv tillträtt befattningen som sjukvårdslandstingsråd efter valet 1998, uppvaktades jag av ett par tjänstemän som hittat min skrivelse och då svarade vi på frågan ”vad för vi nu då…? För att göra en lång historia kortare, så ledde detta till två enhälliga beslut i landstingsfullmäktige om etableringen av ”Vårdens Värdegrund”. Arbetet fortgår och har bl.a. lett till många hundra s.k. värdedialoger på flera vårdenheter i vårt landsting.
Att använda samtal om människovärdet i, inför eller efter etiska dilemman i vården, är klokt framsynt och alldeles nödvändigt.
Tack Thorbjörn Larsson för ett gediget, eftertänksamt och framsynt arbete!
”Tänder – snart i var medborgares mun!”
När jag först läste textraden i våras, så trodde jag att den kom från Grönköpings Veckoblad. Men jag läste den i riksdagens snabbprotokoll och var den mening som inledde debatten om tandvårdsreformen ”Statligt tandvårdsstöd”.
Vid närmare eftertanke, så är den ganska klurig och skulle kunna bli resultatet av den tandvårdsreform som etableras från den 1 juli i år. I debatten som följde var s-, v- och mp-talarna mycket kritiska bl.a. därför att reformen ”försenats” ett år… I politiska sammanhang bör man ha högre anspråk på försening, i synnerhet om det varit val strax innan. S, v och mp hade haft mer än en grundskoleperiod på sig att göra något, men valt att avstå. Att man i debatten allt oftare talade om att munhålans utseende och funktion blivit sinnebilden på det nya klassamhället, påskyndade inte reformtakten. Nu är reformen på plats och i funktion om en dryg månad.
Regeringens satsning är inriktad på att tre ytterligare miljarder tillförs tillsammans med de ca tre miljarder som hittills utgjort det statliga stödet. Det är ett mycket stort åtagande, när regeringen dubblar sin insats inom ett angeläget välfärdsområde, inte minst också detta med många äldre personer i fokus.
Det ska bli spännande att följa utvecklingen och resultaten av ambitionerna. Själv har jag fått regeringens uppdrag att som ordförande leda arbetet i ”Nämnden för statligt tandvårdsstöd”. Några av tjänstemännen och forskarna som ska delta i arbetet känner jag sedan tidigare. Så kommer det till några personer med politisk kompetens och erfarenhet.
Ett tänkvärt citat:
”Där olika människor möts skapas nya idéer.”
Mälardalsrådet
Saturday, April 26, 2008
Reflexioner 2008:22
2008-08-29
Reflexioner 2008:22
”What kind of vision do we want for the society?”
Inbjuden att medverka i ett seminarium i 4th World Ageing & Generations Congress 2008 i St Gallen, Schweiz har jag förmånen att lyssna till många engagerade anföranden om demografins utmaningar och möjligheter. Den fråga jag noterat som inledning ställdes av Vladimir Spidla. EU-kommissionär för Employment, Social Affairs and Equal Opportunities. Han betonade vikten av att regeringar och ledare medverkar till att formulera sina visioner för framtidens samhälle. Vi behöver ett fokus på människors och våra samhällens förutsättningar att möta lokala och globala utmaningar. ”Step out of the box” var en uppmaning från Robert Holzmann från Världsbanken. Vi får inte fastna i gamla mönster.
Välfärdsekvationen, en utmaning
Några av mina reflexioner efter den första dagen av kongressen blev så här. Jag har några förväntningar på regeringen. Regeringen bör prioritera tre utmaningar. Den ena är den till synes omöjliga välfärsekvationen. Unga kommer in på arbetsmarknaden vid 30-årsåldern, finns på arbetsmarknaden i 30 år och har att se fram emot en pensionärstillvaro på 30 år. Inget välfärdssystem kan i längden bygga på 30 års bidrag till ett 90-årigt liv! Detta borde vara en fråga med högsta prioritet för regeringen. Den andra utmaningen är att utveckla ledarskapet, inte primärt för att vinna nästa val, utan för att vinna utvecklad välfärd för nästa generation. Den tredje utmaningen är att inleda ett partnerskap med industrin. Sverige behöver mer av Offentlig Privat Samverkan!
Vad gör jag nu då?
För landstingets del finns också en rad utmaningar. Där har jag själv mitt ansvarsområde och måste rimligen resa en del förväntningar på mig själv och mina kollegor i landstingsledningen.
Vi behöver bli mycket bättre på att planera och finansiera långsiktigt och hållbart. Vi behöver finna utvecklade former för hur vi kan ge stöd till effektivisering av vårdens utövande. Vi behöver – för att ta fram en av mina käpphästar – identifiera och beskriva de vårdbehov som det är landstingets uppgift att möta. Vi behöver, liksom regeringen, söka partnerskap med industrin, universitet och högskolor. Vi behöver också utveckla ledarskapet, inte med första fokus på nästa val utan på nästa generation.
Tänk om…
Tänk om vi kunde låta tolv månader innan september nästa år bli ett år utan traditionell träta mellan partierna och i stället fördjupa oss i framtidssamhällets utmaningar, analysera och söka visioner som sedan får bli tema i året fram till nästa val. Och tänk om valrörelsen kunde få präglas av visioner och ett framtidsinriktat ledarskap i stället för påhopp och angrepp. Väljarna, tror jag, är ganska trötta på käbbel. Om vi vågar välja nya sätt att möta väljarna mer visionärt, så kan vi säkert räkna med ett växande intresse för att delta i val och skapa intresse för den förnyelse som partipolitiken behöver.
Ett tänkvärt citat:
”Let us go from being parties to be partners."
Okänd tänkare
Reflexioner 2008:22
”What kind of vision do we want for the society?”
Inbjuden att medverka i ett seminarium i 4th World Ageing & Generations Congress 2008 i St Gallen, Schweiz har jag förmånen att lyssna till många engagerade anföranden om demografins utmaningar och möjligheter. Den fråga jag noterat som inledning ställdes av Vladimir Spidla. EU-kommissionär för Employment, Social Affairs and Equal Opportunities. Han betonade vikten av att regeringar och ledare medverkar till att formulera sina visioner för framtidens samhälle. Vi behöver ett fokus på människors och våra samhällens förutsättningar att möta lokala och globala utmaningar. ”Step out of the box” var en uppmaning från Robert Holzmann från Världsbanken. Vi får inte fastna i gamla mönster.
Välfärdsekvationen, en utmaning
Några av mina reflexioner efter den första dagen av kongressen blev så här. Jag har några förväntningar på regeringen. Regeringen bör prioritera tre utmaningar. Den ena är den till synes omöjliga välfärsekvationen. Unga kommer in på arbetsmarknaden vid 30-årsåldern, finns på arbetsmarknaden i 30 år och har att se fram emot en pensionärstillvaro på 30 år. Inget välfärdssystem kan i längden bygga på 30 års bidrag till ett 90-årigt liv! Detta borde vara en fråga med högsta prioritet för regeringen. Den andra utmaningen är att utveckla ledarskapet, inte primärt för att vinna nästa val, utan för att vinna utvecklad välfärd för nästa generation. Den tredje utmaningen är att inleda ett partnerskap med industrin. Sverige behöver mer av Offentlig Privat Samverkan!
Vad gör jag nu då?
För landstingets del finns också en rad utmaningar. Där har jag själv mitt ansvarsområde och måste rimligen resa en del förväntningar på mig själv och mina kollegor i landstingsledningen.
Vi behöver bli mycket bättre på att planera och finansiera långsiktigt och hållbart. Vi behöver finna utvecklade former för hur vi kan ge stöd till effektivisering av vårdens utövande. Vi behöver – för att ta fram en av mina käpphästar – identifiera och beskriva de vårdbehov som det är landstingets uppgift att möta. Vi behöver, liksom regeringen, söka partnerskap med industrin, universitet och högskolor. Vi behöver också utveckla ledarskapet, inte med första fokus på nästa val utan på nästa generation.
Tänk om…
Tänk om vi kunde låta tolv månader innan september nästa år bli ett år utan traditionell träta mellan partierna och i stället fördjupa oss i framtidssamhällets utmaningar, analysera och söka visioner som sedan får bli tema i året fram till nästa val. Och tänk om valrörelsen kunde få präglas av visioner och ett framtidsinriktat ledarskap i stället för påhopp och angrepp. Väljarna, tror jag, är ganska trötta på käbbel. Om vi vågar välja nya sätt att möta väljarna mer visionärt, så kan vi säkert räkna med ett växande intresse för att delta i val och skapa intresse för den förnyelse som partipolitiken behöver.
Ett tänkvärt citat:
”Let us go from being parties to be partners."
Okänd tänkare
Tuesday, April 22, 2008
Reflexioner 2008:15
2008-04-22
Reflexioner 2008:15
Nya Karolinska Solna och finansieringen
Idag har landstingets politiska majoritet av Moderaterna, Folkpartiet, Kristdemokraterna och Centerpartiet publicerat sitt förslag att föreslå en s.k. Funktionsupphandling i Offentlig Privat Samverkan, OPS, för byggandet och etableringen av Nya Karolinska Solna.
Det hade ur flera aspekter varit en stor fördel och en styrka för projektet om en bred politisk enighet hade kunnat uppnås i frågan om finansiering och form för upphandling.
Det har under en tid varit ingående samtal i landstingets olika partier och överläggningar över blockgränsen. Dessa överläggningar har visat prov på öppenhet och intresse att söka finna en politiskt bred lösning. När vi nu sammanfattat inför beslut i Landstingsstyrelsen nästa vecka och i Landstingsfullmäktige den 10 juni, så kan vi konstatera, att politisk bredd eller enighet inte varit möjlig att uppnå.
Från oppositionen fanns inte tillräcklig öppenhet för något annat alternativ än att säga nej till det vi betecknat som OPS-lösningen. För majoriteten fanns inte öppenhet att söka någon form av kompromiss om det vi i ärendet betecknat som ”samverkansentreprenad”. I vanlig demokratisk ordning, föregånget av ingående breda samtal, har majoriteten nu valt ett alternativ som majoritetens partier är överens om vara den bästa. Frågan nu blir om oppositionen kan acceptera att en politisk majoritet har en viss handlingsfrihet.
Med den valda formen för finansiering och upphandling blir de viktigaste fördelarna en i förväg bestämd omfattning av investeringen, kvaliteten i funktion och tillförlitligheten i byggtid och färdigställande. Detta har varit några av motiven för ställningstagandet i landstingsmajoritetens beslut i frågan.
Med en OPS finns det starka incitament för konsortiet som får uppdraget att hålla överenskommen tid och kvalitet för att så snabbt som möjligt få ersättning för levererad tjänst i form av tillgänglighet till fastighet och därtill kopplade servicetjänster. För landstinget innebär detta, att drivkrafterna för hyra och servicetjänster är känd för en lång tid. Tidsfaktorn är viktig eftersom nuvarande Karolinska i Solna, i ett 40-tal olika byggnader, är i dåligt skick. Färdigställandet av NKS är av stor betydelse för att undvika onödiga, akuta renoveringsåtgärder av befintliga lokaler.
Genomförandet av en OPS sker endast om förväntad konkurrens kan uppnås i den kommande upphandlingen. Detta innebär, att en OPS-entreprenad inte kommer att genomföras till vilket pris som helst.
En fråga jag mött några gånger under den tid vi diskuterat alternativen för finansiering och upphandlingsform är den här: Blir det dyrare med OPS? Och mitt svar är: Nej. OPS har använts vid hundratals sjukhusbyggen och infrastrukturbyggen runtom i Europa under ett antal år. Den samlade erfarenheten är att det leder till lägre byggkostnader. Framförallt har OPS visat sig mer effektivt när det gäller att hålla budget och hålla tidsplanering. Traditionella byggen blir som regel betydligt dyrare än budget.
När jag idag läser oppositionspartiernas pressmeddelande om att riva upp beslutet om de finner nästa val, så gör jag följande reflexion: Deras utspel visar att de i opposition inte är beredda att visa normal demokratisk hänsyn till väl underbyggda, ansvarsfulla och demokratiskt grundade beslut, utan att man istället väljer konfrontationslinjen, vilket är mycket olyckligt. En annan reflexion är att de under sin regeringsperiod efter valet 2002 inte ens gjorde försök till överläggning med dåvarande opposition inför de stora och långtgående beslut som man då genomdrev. Ett exempel var sammanslagningen av Karolinska och Huddinge.
Ett tänkvärt citat:
”Att lyssna uppmärksamt och verkligen ta in vad andra menar innebär att man riskerar att förändras av det man hör.”
Juanita Brown
Reflexioner 2008:15
Nya Karolinska Solna och finansieringen
Idag har landstingets politiska majoritet av Moderaterna, Folkpartiet, Kristdemokraterna och Centerpartiet publicerat sitt förslag att föreslå en s.k. Funktionsupphandling i Offentlig Privat Samverkan, OPS, för byggandet och etableringen av Nya Karolinska Solna.
Det hade ur flera aspekter varit en stor fördel och en styrka för projektet om en bred politisk enighet hade kunnat uppnås i frågan om finansiering och form för upphandling.
Det har under en tid varit ingående samtal i landstingets olika partier och överläggningar över blockgränsen. Dessa överläggningar har visat prov på öppenhet och intresse att söka finna en politiskt bred lösning. När vi nu sammanfattat inför beslut i Landstingsstyrelsen nästa vecka och i Landstingsfullmäktige den 10 juni, så kan vi konstatera, att politisk bredd eller enighet inte varit möjlig att uppnå.
Från oppositionen fanns inte tillräcklig öppenhet för något annat alternativ än att säga nej till det vi betecknat som OPS-lösningen. För majoriteten fanns inte öppenhet att söka någon form av kompromiss om det vi i ärendet betecknat som ”samverkansentreprenad”. I vanlig demokratisk ordning, föregånget av ingående breda samtal, har majoriteten nu valt ett alternativ som majoritetens partier är överens om vara den bästa. Frågan nu blir om oppositionen kan acceptera att en politisk majoritet har en viss handlingsfrihet.
Med den valda formen för finansiering och upphandling blir de viktigaste fördelarna en i förväg bestämd omfattning av investeringen, kvaliteten i funktion och tillförlitligheten i byggtid och färdigställande. Detta har varit några av motiven för ställningstagandet i landstingsmajoritetens beslut i frågan.
Med en OPS finns det starka incitament för konsortiet som får uppdraget att hålla överenskommen tid och kvalitet för att så snabbt som möjligt få ersättning för levererad tjänst i form av tillgänglighet till fastighet och därtill kopplade servicetjänster. För landstinget innebär detta, att drivkrafterna för hyra och servicetjänster är känd för en lång tid. Tidsfaktorn är viktig eftersom nuvarande Karolinska i Solna, i ett 40-tal olika byggnader, är i dåligt skick. Färdigställandet av NKS är av stor betydelse för att undvika onödiga, akuta renoveringsåtgärder av befintliga lokaler.
Genomförandet av en OPS sker endast om förväntad konkurrens kan uppnås i den kommande upphandlingen. Detta innebär, att en OPS-entreprenad inte kommer att genomföras till vilket pris som helst.
En fråga jag mött några gånger under den tid vi diskuterat alternativen för finansiering och upphandlingsform är den här: Blir det dyrare med OPS? Och mitt svar är: Nej. OPS har använts vid hundratals sjukhusbyggen och infrastrukturbyggen runtom i Europa under ett antal år. Den samlade erfarenheten är att det leder till lägre byggkostnader. Framförallt har OPS visat sig mer effektivt när det gäller att hålla budget och hålla tidsplanering. Traditionella byggen blir som regel betydligt dyrare än budget.
När jag idag läser oppositionspartiernas pressmeddelande om att riva upp beslutet om de finner nästa val, så gör jag följande reflexion: Deras utspel visar att de i opposition inte är beredda att visa normal demokratisk hänsyn till väl underbyggda, ansvarsfulla och demokratiskt grundade beslut, utan att man istället väljer konfrontationslinjen, vilket är mycket olyckligt. En annan reflexion är att de under sin regeringsperiod efter valet 2002 inte ens gjorde försök till överläggning med dåvarande opposition inför de stora och långtgående beslut som man då genomdrev. Ett exempel var sammanslagningen av Karolinska och Huddinge.
Ett tänkvärt citat:
”Att lyssna uppmärksamt och verkligen ta in vad andra menar innebär att man riskerar att förändras av det man hör.”
Juanita Brown
Subscribe to:
Posts (Atom)